COVID-19 och effekterna på turismsektorn i centrum för ny rapport

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) analyseras coronavirusets effekter på turistnäringen vid potentiellt nya vågor av viruset. Uppskattningsvis är det 6,6 till 11,7 EU-medborgare inom sektorn som drabbas vid ett fortsatt minskat resande.

I arbetet med rapporten har experter vid det gemensamma forskningscentrumet analyserat och kartlagt människors vilja och möjligheter till resande genom bland annat enkätsvar och data över ekonomisk aktivitet. Detta har resulterat i tre olika scenarier som presenteras i rapporten där konsekvenserna för turistnäringen varierar beroende på olika bedömningar av virusets fortsatta utveckling. Dessa tre scenarion är:

  • Scenario 1: tillit till fortsatt resande
  • Scenario 2: rädsla för fortsatt resande
  • Scenario 3: kraftig andra våg med fåtal ”öar” av turism

I EU är det ungefär 19 miljoner människor som direkt eller indirekt verkar inom ramen för turistnäringen. Om resandet fortsätter att minska till följd av nya utbrott och en andra våg av viruset kan 6,6–11,7 miljoner människor vara i riskzonen för att förlora sina jobb till följd av neddragningar inom sektorn. Några av de branscher som lyfts fram i rapporten är hotell- och restaurangbranschen, liksom butiker och deras underleverantörer.

En kraftig andra våg av viruset riskerar, enligt rapporten, att gränser stängs samtidigt som det inhemska resandet minskar, vilket sammantaget kan komma att sätta stor press på jobb och företagande inom turismsektorn. Bland de nordligare medlemsländerna är Sverige det land som bedöms ha störst risk att drabbas negativt av effekterna på turismsektorn. Andra länder som kan komma att drabbas hårt av viruset spås vara Kroatien, Cypern, Slovenien, Grekland, Spanien och Österrike, då dessa har en ekonomi som till stor del vilar på turism och besöksnäring.

Rapporten lyfter också ett antal åtgärder som bör övervägas för att förhindra allt för negativa effekter på näringen, både på kort och lång sikt. På medellång och lång sikt föreslår rapporten att länderna och EU tillsammans arbetar för att stimulera utbud och efterfrågan, utveckla det man benämner som hållbar turism samt bistå Europas regioner i arbetet med att bli mer motståndskraftiga inför eventuella kriser i framtiden. 

Läs rapporten i sin helhet här.

Sommarens EU-toppmöte – överenskommelse i rådet om ny långtidsbudget och Next Generation EU

Under EU-toppmötet i Bryssel den 17-21 juli lyckades EU:s stats- och regeringschefer att nå en kompromiss och överenskommelse om förslagen till ny långtidsbudget och det återhämtningsinstrument som Brysselkontoret rapporterat om sedan tidigare – Next Generation EU.

Next Generation EU (NGEU) och förslaget till ny långtidsbudget för perioden 2021-2027 utgör den återhämtningsplan som EU-kommissionen presenterade i maj. Tanken är att budgeten i kombination med NGEU ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekter som krisen för med sig i EU:s medlemsländer, återstarta ekonomin samt möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden.

I den kompromiss som slöts mellan EU-ländernas ledare under toppmötet är det främst fördelningen av lån respektive bidrag inom ramen för NGEU som skiljer sig jämfört med förslaget som lades fram i maj. Istället för 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån kommer instrumentet bestå av 390 miljarder i bidrag respektive 360 miljarder i lån. Innehållsmässigt kommer dock NGEU vara relativt likt det ursprungliga förslaget.

När det gäller långtidsbudgeten för 2021-2027 enades man under toppmötet om en budget motsvarande 1074,3 miljarder euro, vilket är något mindre än ursprungsförslaget på 1100 miljarder euro. I jämförelse med innevarande budgetperiod föreslås bland annat en något mindre budget tillägnad sammanhållningspolitiken, vilket dock till viss del kompenseras av tillfälliga medel inom ramen för NGEU.

Andra förändringar som kom till i samband med toppmötet är tre nya ekonomiska instrument som ska dämpa negativa ekonomiska effekter vid oförutsedda händelser. Detta inkluderar dels ett nytt instrument som ska hejda de negativa effekter som Brexit kan tänkas ha på vissa medlemsländer och sektorer, en ny fond som ska stödja arbetstagare i samband med uppsägningar och omstruktureringar som går att koppla till följder av globalisering samt en reserv som ska kunna omsätta medel och insatser i händelse av kris i eller utanför EU.

Innan långtidsbudgeten och Next Genereation EU (NGEU) kan bli verklighet ska dock EU-parlamentet godkänna Europeiska rådets överenskommelse. I nuläget har EU-parlamentet klargjort att förslaget till långtidsbudget inte kommer godkännas i sin nuvarande form. Bland annat hänvisar man till neddragningar i posten för miljö- och klimat som en anledning till detta. Förhoppningen är att diskussionerna mellan Rådet och EU-parlamentet ska kunna slutföras under oktober månad.

Läs mer om de viktigaste resultaten från EU-toppmötet här.

Läs mer om Next Generation EU här.

Läs mer om långtidsbudgeten för 2021-2027 här.  

Region Värmland uppmärksammas i ny artikel om samverkan kring bioekonomi

Organisationen Bio-based Industries Consortium (BIC) har tillsammans med Europeiska regionkommittén lanserat en ny nätverkansplattform avsedd för utvecklingen av bioekonomin. I en artikel i det webbaserade magasinet Agro & Chemistry ger Region Värmland sin syn på det nya initiativet.

BIC är en organisation som representerar den privata sektorn i en privat-offentlig samverkan med EU-kommissionen i frågor kopplat till bioekonomi. I en artikel publicerad av Agro & Chemistry uppmärksammas nu den nya plattform som BIC lanserat tillsammans med Regionkommittén, med syfte att förena den biobaserade industrin med regioner runtom i Europa. Förhoppningen är att initiativet ska bidra till en fortsatt utveckling av den biobaserade ekonomin i form av mer investeringar samt nya lokala värdekedjor.

Plattformen skapar möjligheter för regioner att delge information som kan vara relevant för investerare inom den biobaserade industrin. Regionerna kan exempelvis presentera sina prioriteringar inom ramen för smart specialisering (S3), finansiella initiativ och instrument som främjar investeringar i bioekonomisektorn, samt information om regionens tillgångar och råmaterial. Initiativtagarna menar att plattformen kommer ha en viktig funktion i att skapa incitament för mer samordnande investeringar och därmed även grön tillväxt.

Region Värmland har i artikeln från Agro & Chemistry fått möjligheten att ge sin syn på den nya plattformen genom uttalanden från regionens bioekonomistrateg Dag Hallén i samarbete med Brysselkontorets handläggare Ingrid Jansson. Här framhävs Värmlands existerande klustersamarbeten, den etablerade bioekonomisektorn i regionen, interregionala samarbeten såsom både Interreg Sverige-Norge och genom regionnätverket Vanguardinitiativet – och hur detta kan stärkas och utvecklas genom den nya BIC-plattformens möjligheter till bättre kommunikation, samarbeten och investeringar.

Den digitala BIC-plattformen finns nu publicerad online och när det gäller verktygets framtid hoppas flera regioner att den ska utvecklas på ett sätt där olika aktörer som verkar inom bioekonomisektorn, exempelvis banker och EU-kommissionen, kommer kunna vara en del av plattformens samverkan. Region Värmland lyfter i sin tur fram att plattformen i egenskap av ett digitalt verktyg bör utvecklas i en riktning som främjar interaktiva möjligheter där webbinarium, dialoger och möten i förlängningen kan förena industri och regioner.

Läs hela artikeln från Agro & Chemistry här.

Historisk återhämtningsplan presenterad med förslag till ny långtidsbudget

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till återhämtningsplan för att ta sig ur coronakrisen. Återhämtningsfonden ska tillsammans med EU:s nya förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027 säkerställa en snabb och hållbar återhämtning av den europeiska ekonomin.

Den 27 maj presenterades återhämtningsplanen, som består av den nya Återhämtningsfonden och EU-kommissionens omarbetade förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027. Tanken är att budgeten i kombination med återhämtningsfonden ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekterna som krisen fört med sig, ”kickstarta” ekonomin och möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden. Förslaget till långtidsbudget tillsammans med åtgärderna för återhämtning motsvarar det enorma värdet av 1850 miljarder euro.

Återhämtningsfonden går under namnet ’Next Generation EU’ och är en form av återhämtninginstrument som innebär möjligheter till både lån och bidrag. Fonden är indelad i tre pelare, varav den första innefattar en ny återhämtnings- och resiliensfacilitetet på 560 miljarder euro. Dessa medel ska tillägnas investeringar och reformer som ligger i linje med EU:s prioriteringar gällande att skapa en motståndskraftig och hållbar ekonomi, grön omställning och satsningar på digitalisering. Alla länder kommer kunna ta del av medlen men extra hårt drabbade länder och regioner prioriteras särskilt. Den första pelaren inkluderar även ett nytt initiativ vid namn ’React-EU’ som ökar anslagen (55 miljarder euro) till de nuvarande programmen inom sammanhållningspolitiken till och med 2022, mer medel till fonden för en rättvis omställning samt en förstärkning av fonden för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Den andra pelaren i ’Next Generation EU’ innefattar medel som ska stimulera privata investeringar i hårt drabbade länder, regioner och företag. Den tredje och sista pelaren syftar i sin tur till att adressera lärdomar från pågående kris för att därefter bygga upp en beredskap och infrastruktur för framtida kriser.

EU-kommissionen framhäver att återhämtningen är en möjlighet till att skapa en mer hållbar och framtidsanpassad europeisk ekonomi. Därför avser kommissionen i sitt förslag till ny EU-budget att kanalisera medlen i återhämtningsfonden via EU-programmen, för att på så vis säkerställa att prioriteringarna inom ramen för den gröna given förverkligas och blir en central del av EU:s ekonomiska återhämtning. I detta arbete kommer även digital omställning och åtgärder ämnade för en så rättvis och inkluderande återhämtning som möjligt att prioriteras särskilt.

Återhätmningsfonden bild

Läs mer om EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan och ny EU-budget här.

Ett faktablad kring förslagen finns här.

Nytt turism- och transportpaket i kölvattnet av coronaviruset

Den 13 maj presenterade EU-kommissionen ett paket med riktlinjer och rekommendationer för turism- och transportsektorerna som ska bistå medlemsländerna i samband med att reserestriktioner börjar lättas. En av förhoppningarna är bland annat att turistföretag så småningom ska kunna öppnas.

Turism- och transportpaketet innehåller initiativ som ska hjälpa EU-länder att succesivt lätta på de reserestriktioner som införts som en effekt av spridningen av coronaviruset, samtidigt som företag åter kan starta igång sina verksamheter. Paketet motiveras också genom att EU-kommissionen framhäver vikten av att EU-medborgarna bör få möjligheten att uppleva en trygg och avkopplande sommar efter månader i isolering. Följande punkter ingår i paketet:

  • Ett övergripande meddelande om turism och transporter 2020 och åren därefter.
  • En gemensam strategi för att gradvis och på ett samordnat sätt lätta på restriktionerna för den fria rörligheten vid EU:s inre gränser.
  • En gemensam ram för att stödja ett gradvis återställande av transporter samtidigt som passagerarnas och personalens säkerhet garanteras.
  • En rekommendation om att göra resevouchrar till ett attraktivt alternativ till kontantersättning.
  • Gemensamma kriterier och principer för att gradvis återställa turismverksamheter

Kommissionen påpekar noggrant att lättnader av restriktionerna kommer att ske med stor hänsyn till hur smittspridningen och säkerhetsläget ser ut inom medlemsländerna. Länderna ska dock ges möjlighet att på ett samordnat sätt häva sina restriktioner gemensamt, förutsatt att säkerhetsläget beträffande smittspridningen anses vara under kontroll. För att undvika att länder enbart öppnar upp för vissa utvalda EU-medborgare införs även en princip för icke-diskriminering.

Utöver detta har EU sedan tidigare dessutom vidtagit en rad andra åtgärder som ska stimulera den ekonomiska återhämtningen från krisen vi befinner oss i. För att små och medelstora företag inom turism ska kunna överleva krisen har statsstödsreglerna tillfälligt luckrats upp för att möjliggöra statliga stöd till krisande branscher. Andra exempel är ett nytt investeringsinitiativ som kan användas för att öka företagens likviditet samt Sure-initiativet som frigör 100 miljarder euro tillägnade bevarandet av jobb och arbetstillfällen.

Läs mer om hela turism- och transportpaketet här.

För att ta del av frågor och svar kring paketet går det att läsa mer här.

Rapport belyser coronakrisens effekter på könsskillnader i EU

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum analyseras hur coronaviruset inverkar på rådande könsskillnader inom EU. Rapporten visar att krisen tycks slå hårdare mot kvinnor ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Några av de slutsatser som görs är att nedstängningen av många samhällen runtom i Europa ökat risken för att kvinnor utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i sina nära relationer. Även kvinnors fysiska och mentala arbetsbelastning bedöms öka till följd av krisen, vilket i sin tur banar väg för psykisk ohälsa liksom negativa konsekvenser för arbetslivet på både kort och lång sikt.

Genom att hänvisa till skillnader i kultur, normer och samhällsstrukturer inom Europa betonar rapportförfattarna även att krisen också slår olika beroende på var i Europa du befinner dig. När det gäller hanteringen av coronaviruset tyder dessutom det mesta på att män dominerar de plattformar, organ och institutioner som är ledande i arbetet med att bekämpa viruset, vilket förstärker bilden av kvinnors underrepresentation i beslutsprocesser. När det gäller jobbförluster tycks krisen dock slå ungefär lika hårt mot män som mot kvinnor.

Rapporten presenterar också ett antal ljusglimtar som är värda att nämna. Livet i karantän och isolering tros kunna påskynda en utveckling där män tar ett större ansvar för hushållsnära sysslor och familj, vilket i förläningen utmanar könsnormer samtidigt som det obetalda arbetet fördelas mer jämlikt mellan könen.

Rapportförfattarna uppmanar till politisk handling för att överbrygga den ojämlikhet som blir extra tydlig i kristider som nu. Inte minst lyfts behovet av att öka medvetenheten kring vad som sker inom de europeiska hushållen, där psykiskt och fysiskt våld är ett exempel samtidigt som det också finns framsteg som är värda att adresseras.

Läs gärna rapporten i sin helhet här.

Dystra framtidsutsikter för EU:s ekonomi i ny prognos

I en ny ekonomisk rapport för 2020 konstateras att coronapandemin försatt världen och EU i en svår ekonomisk chock med risk för allvarliga socioekonomiska följder. Prognosen är att EU:s ekonomin kommer att krympa med 7,5 % under 2020.  

Trots medlemsländernas och EU:s omfattande insatser för att minska de ekonomiska konsekvenserna för företagen, hushållen och ekonomin i sin helhet, befinner sig Europa i ett läge där en historiskt stor ekonomisk recession är att vänta. I de ekonomiska prognoserna identifieras även ett troligt scenario där medlemsländernas återhämtning kan komma att skilja sig åt i stor utsträckning, där länder med svagare ekonomisk struktur och höga statsskulder riskerar att få det extra tufft.

Enligt den ekonomiska rapporten är det främst nedgången i privatkonsumtion, industriproduktion, investeringar, handel samt kapitalflöden som orsakat den ekonomiska chocken. Ländernas stegvisa lättande på restriktioner bedöms dock bana väg för en ekonomisk återhämtning, samtidigt som den ekonomiska prognosen för 2021 inte tycks täcka upp för de förluster som pandemin orsakar under 2020.

Den ekonomiska nedgången kombinerat med pandemins övriga effekter på samhället innebär också att ekonomiska, finansiella och sociala skillnader inom EU riskerar att cementeras. Samhällets attityder gentemot globalisering, globala värdekedjor samt internationellt samarbete bedöms också kunna förändras på ett sätt där människor blir mer skeptiska och negativt inställda, vilket i sin tur skulle kunna hämma EU och Europas ekonomiska återhämtning.

Det är viktigt att betona att den ekonomiska rapporten sker utifrån prognoser med hög osäkerhet. Bedömningarna för hur länge pandemin kommer prägla EU och världen förändras kontinuerligt. På samma sätt förändras de ekonomiska prognoserna, vilka kan komma att innebära nya dramatiska framtidsutsikter för den europeiska ekonomin framöver om viruset håller sig kvar längre än väntat.

Läs mer om den ekonomiska vårprognosen för 2020 här.

Nytt åtgärdspaket ska underlätta bankers utlåning

EU-kommissionen har beslutat om ett nytt åtgärdspaket för att minska de ekonomiska effekterna orsakade av coronaviruset. Denna gång syftar åtgärderna till att säkerställa bankernas fortsatta möjligheter till utlåning i hela EU.

EU-kommissionen betonar i sitt åtgärdspaket att europeiska banker och tillsynsmyndigheter i händelse av ekonomisk kris har en större flexibilitet att agera ansvarsfullt, framförallt genom att säkerställa tillgången på likvida medel för hushåll samt små och medelstora företag. För att mildra virusets ekonomiska effekter presenteras därför åtgärder som kan säkerställa bankernas möjligheter till fortsatt utlåning.

Åtgärdspaketet innefattas dels av ett nytt tolkningsmeddelande. Syftet med detta är att det ska förtydliga vilka regler som gäller beträffande redovisning och tillsyn, samtidigt som banker och långivare uppmuntras till att utnyttja den flexibilitet som finns inom ramen för dessa regelverk. Banker uppmanas även till ett ansvarsfullt agerade, exempelvis genom att avstå från aktieutdelningar till ägare under krisen.

En annan del av åtgärdspaketet innefattar riktade ändringar av befintliga bankregler. Tanken är att förändringarna ska kunna maximera bankernas förmåga att låna ut pengar och samtidigt utstå förluster. Tillfälliga åtgärder görs också för att bankerna ska kunna åtnjuta offentliga garantier på ett smidigt sätt men också för att uppmuntra utlåning av medel till anställda, företag och infrastrukturprojekt.

Kommissionen har sedan tidigare understrukit vikten av att EU:s åtgärder under krisen sker på ett samordnat sätt. För att skapa lika villkor för företagen under krisen ämnar därför kommissionen att arbeta tätt tillsammans med den europeiska finanssektorn med syftet att hitta fler lösningar som kan komma företag och hushåll till del.

Läs mer om EU-kommissionens åtgärdspaket för ökad utlåning under krisen här.

Nya publikationer från Sieps – folkhälsa och ekonomi i centrum

I två nya publikationer från Svenska institutet för europastudier (Sieps) uppmärksammas coronavirusets effekter på EU:s ekonomi och hur EU-samarbetets åtgärder inom ramen för folkhälsa kan komma att förändras framöver.

I publikationen om coronavirusets effekter på ekonomin, skriven av Harry Flam, uppmärksammas vilka åtgärder EU-länderna nu kan ta till för att motverka den påtagliga nedgången i ekonomin. De åtgärder som hittills vidtagits för att dämpa effekterna på ländernas ekonomi framhävs också delvis som problematiska, då de innebär att avsteg måste göras från EU:s finanspolitiska ramverk samtidigt som ländernas statsskulder ökar.

Harry Flam belyser också hur specifikt Sverige valt att tackla krisen. Han menar att åtgärder som införts för att rädda löntagare är relativt oproblematiska, medan åtgärder såsom billiga och statsgaranterade lån till företag innebär svåra avvägningar för företagen som är i behov av medel. Detta beror på att företagen har svårt att veta hur mycket pengar de behöver låna och hur länge krisen kommer fortgå, i kombination med att staten riskerar stora kreditförluster.

I den andra publikationen, författad av Anna Södersten, diskuteras hur folkhälsa kan komma att bli ett politiskt område som EU får utökade befogenheter över i och med coronakrisen. Enligt Södersten har EU successivt fått större befogenheter över folkhälsan i samband med tidigare hälsokriser, där galna kosjukan och epidemier som SARS och svininfluensan utgör några exempel som utökat EU:s möjligheter att agera gemensamt beträffande folkhälsan.

Att coronakrisen ställer EU-samarbetet på sin spets förklaras med att EU har skiftande befogenheter att agera beroende på vilket politikområde som omfattas av krisen. På folkhälsoområdet kan EU endast stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas insatser. Även om det främst är på nationell nivå som coronakrisen utspelas så uppstår ett tryck på europeiska lösningar eftersom covid-19 är ett gränsöverskridande hot.

De instrument som EU i nuläget besitter för att hantera pågående kris kommer sannolikt att utvärderas för att synliggöra dess effekter enligt Södersten, samtidigt som det kan komma en diskussion om huruvida EU bör få större inflytande och möjligheter att agera inför eventuellt andra kriser i framtiden. Södersten diskuterar också fördelar och nackdelar med större EU-samordning på folkhälsoområdet. En fördel skulle kunna vara att medlemsstaterna inte behöver stänga gränserna på samma sett som nu har skett. Södersten menar dock att folkhälsoskyddet är nära knutet till demokratin, som har sin grund i medlemsstaterna, vilket är ett argument som talar emot att EU:s befogenheter kommer att öka på området.

Ta del av Harry Flams publikation om ekonomiska åtgärder inom EU under krisen här.

För att läsa mer om Anna Söderstens publikation om EU:s framtida roll kopplat till folkhälsa, läs mer här.

Nytt solidaritetsinstrument ska stödja arbetstagare och företag

För att ytterligare mobilisera nödvändiga investeringar och resurser i kampen mot coronaviruset föreslår EU-kommissionen ett nytt solidaritetsinstrument som ska stödja arbetstagare och företag under coronakrisen. 

Solidaritetsinstrumentet, som kallas Sure-initiativet, innefattar 100 miljarder euro som ska ge medlemsländerna lånemöjligheter som kan dämpa virusets effekter på ekonomin. Dessa resurser ska kunna användas till bland annat fortsatta utbetalningar av löner, vilket är viktigt för att företagen ska kunna behålla sin personal men också för att människor ska kunna betala hyra, mat och andra nödvändiga utgifter under krisen.

Alla EU-länder kommer kunna använda sig av lånen, men pengarna kommer styras dit behovet ses som störst. Sure-initiativet kommer också användas för att stödja de tillfälliga strukturella förändringar som sker på arbetsmarknaden i många länder, såsom förkortade arbetstider, pausade arbeten men även andra åtgärder som syftar till att skydda jobb, arbetstagare och egenföretagare. Livsmedelsproduktion och livsmedelsproducenter får dessutom extra stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken, via både direktstöd och genom landsbygdsprogrammet.

Ihop med EU-kommissionens Sure-initiativ presenteras också förslag om att ställa om strukturfonderna till att prioritera insatser mot coronaviruset. Förslaget kallas ”Investeringsinitiativet mot coronaeffekter plus” och innehåller kompletterande åtgärder till det första investeringsinitiativet som Brysselkontoret tidigare har rapporterat om. Exempelvis kommer Fonden föreuropeiskt bistånd till de dem som har det sämst ställt (FEAD) prioriteras om på ett sätt som kan skydda de mest utsatta, bland annat genom elektiska matkuponger och stöd till nödvändig skyddsutrustning. Dessutom slopas kravet på medfinansiering, vilket innebär att det är möjligt att begära 100 % finansiering av de åtgärder man söker pengar för.

Vidare föreslås de medel som återstår av EU-budgeten under detta år att helt avsättas till behoven i sjukvården, både när det gäller tillgången på personal, skyddsutrustning och respiratorer. Brysselkontoret har sedan tidigare också informerat om de förändringar som gjorts inom de tre sammanhållningsfonderna, där det nu också framgår att medel ska kunna flyttas mellan fonderna för att ytterligare öka dess flexibilitet i hanteringen av COVID-19.

Läs mer om EU-kommissionen förslag till solidaritetsinstrument här.

Frågor och svar kring initiativet går också att finna här.