EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.

EU-kommissionen presenterar ett åtgärdspaket för hållbara investeringar

För att främja fler investeringar i hållbara verksamheter har EU-kommissionen den 21 april antagit ett åtgärdspaket som ska kanalisera investeringar som bidrar till EU:s miljömål. Åtgärdspaketet är också ett steg i att bli en global standardsättare för hållbara finansieringar. För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktigt och regionen har aktivt följt och påverkat dess utformning.

Åtgärdspaketet består av tre delar:

  • En delegerad rättsakt* om EU:s klimattaxonomi – en gemensam lagstiftning som definierar vilka verksamheter som bidrar till klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar.
  • Ett förslag till direktiv om företagens hållbarhetsredovisning – ett regelverk som ställer krav på EU:s företag att redovisa hållbarhetsinformation likt en ekonomisk redovisning.  
  • Ytterligare sex delegerade rättsakter för att främja ett hållbarhetsperspektiv i investeringsrådgivning – förslagen ska uppmuntra företag att bli mer hållbara och främja företag som redan har gjort en hållbar omställning.

Åtgärdspaketet för hållbara investeringar är en del av den gröna given och ska stimulera företag att ändra sina affärsmodeller mot hållbara verksamheter. Taxonomin kommer att påverka större samt börsnoterade företag vilket innefattar ca 40 % av företagen i EU. Tillsammans står de för 80 % av EU:s produktion av växthusgaser att påverkas av de nya reglerna. Samma företag påverkas av hållbarhetsredovisningsdirektivet vilket betyder att närmare 50 000 företag behöver redovisa hållbarhetsinformation.

För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktig. I förslagets första utkast hade EU-kommissionen klassat bioenergi som en ”övergångsaktivitet”, alltså en verksamhet som skulle tillåtas på kort sikt för att sedan fasas ut. Region Värmland höll inte alls med EU-kommissionen om detta och svarade på det samråd om taxonomin som EU-kommissionen öppnade i november 2020.

Som svar på EU-kommissionens samråd skrev Region Värmland ett positionspapper. Huvudargument för det positionspappret är att biomassa och biobränslen från skogen inte bör ses som övergångsaktivitet utan är hållbara och behövs för att EU ska nå koldioxidneutralitet år 2050. Region Värmland menar att skogen är en förutsättning för en cirkulära och fossilfria ekonom då biomassa från skogen kan ersätta de fossila källor som används idag. Att klassa bioenergi som en ”övergångsaktivitet” är i förlängningen också att klassa de produkter som produceras av skogen som övergångsprodukter, alltså kartong och papper som kan ersätta material producerade från fossila källor. Dessutom påpekade Region Värmland att Sveriges energiförsörjning förlitar sig på tillgång till biomassa som annars skulle gå till spillo. I Sverige används inte hela träd till bioenergi, utan restprodukter från produktion av timmer och pappersmassa, till exempel spån, flis och bark, som annars inte skulle brukas.

Region Värmland var inte de enda som hade synpunkter på det första förslaget till taxonomin. EU-kommissionen mottog fler än 40 000 svar på samrådet. Detta verkar ha haft effekt och i det förslag som presenterades den 21 april är de tidigare krav som ställts på bioenergi och skogliga produkter är borttaga. Enligt taxonomin definieras nu biomassa som förnybar. För Värmland betyder det att regionen kan fortsätta investera skogen och bioekonomin.

Läs mer om åtgärdspaketet för hållbara investeringar här.

Ladda ner ett faktablad om åtgärdspaketet här.

Läs en fördjupande artikel om Region Värmlands arbete med taxonomin här.

Ladda ner Region Värmlands positionspapper om klimattaxonomin här.

*En delegerad akt används av EU-kommissionen för att uppdatera ett existerande regelverk för att hänga med i utvecklingen av en sektor utan att förändra lagstiftningen.

Covid-19 pandemins påverkan på den europeiska arbetsmarknaden

Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning (Cedefop) har analyserat jobbannonser på nätet i alla EU:s medlemsländer från 2019 och 2020 för att få en bild över den europeiska arbetsmarknaden. Pandemin har haft stora effekter på Europas arbetsmarknad, vilket resulterat i en ökad arbetslöshet men det har även avslöjat en stor kompetensbrist på arbetsmarknaden, framförallt inom hälsosektorn, men även bristande digitala kunskaper hos EU:s invånare.

Grundat på digitala jobbannonser har Cedefop försökt ta reda på hur stor efterfrågan på arbetskraft är och vilken kompetens som efterfrågas på den europeiska arbetsmarknaden. Rapporten visar att i genomsnitt minskade antalet jobbannonser i EU med 10 % under 2020 jämfört med 2019. I Sverige minskade antalet jobbannonser med mer än 20 % under samma period.

Arbetsmarknadens branscher har påverkats olika av pandemin och social distansering har tvingat många företag att öka sin digitala närvaro. Det har gjort att företag inom branscher som traditionellt har låg digitalisering, till exempel företag inom servicesektorn, har påverkats mer negativt av pandemin än andra branscher. Till exempel har andelen annonser inom ekonomi och administration minskat med 25 % och andelen annonser inom hotell och restaurangbranschen har minskat med 15 % jämfört med 2019. Rapporten slår dock fast att de företag inom dessa sektorer som ökade sin digitalisering har klarat sig bättre och resultatet visar dessutom att dessa nu har en mer resilient företagsmodell.

Enligt rapporten har andra branscher klarat övergången till en ökad digitalisering. Till exempel utbildningssektorn som har skiftat mot fler distans- och onlinekurser. Enligt rapporten har utbildningsbranschen lyckats väl med den omställningen med liten minskning i annonser (-6 %). Även tillverkningsindustrin har klarat sig genom krisen relativt bra med en liten minskning (-2 %) av andelen annonser.

Figur 1: Färdigheter som efterfrågas i jobbannonser (2020 och procentuell förändring sedan 2019).
Källa: Cedefop skills OVATE (https://www.cedefop.europa.eu/files/9157_en.pdf)

Rapporten visar också att det råder brist på kompetens i vissa branscher på den europeiska arbetsmarknaden. Till exempel har andelen annonser som efterfrågar utbildad sjukvårdspersonal ökat med 13 % jämfört med 2019. Dessutom har jobbannonser inom hälso- och sjukvårdssektorn flyttats från interna jobbportaler till de offentliga. Rapportförfattarna menar att det är ett tydligt tecken att det råder kompetensbrist inom hälso- och sjukvårdssektorn.

De nya digitala arbetssätt som pandemin har fört med sig har även avslöjat att fyra av tio européer saknar grundläggande datorkunskaper. Samtidigt visar rapporten att EU:s arbetsmarknad har en ökad efterfrågan efter digital kompetens. Figur ett ovan visar på hur efterfrågan på förmågor och färdigheter i jobbannonserna har förändrats mellan 2019 och 2020. I figur ett går det att se att kompetens inom mjukvaruutveckling, dataanalys och digitalt samarbete är de kompetenser där efterfrågan har ökat mest. Rapporten slår fast att EU tillsammans med medlemsstaterna måste adressera dessa brister på digital samt hälso- och sjukvårdskompetens för att främja en välfungerande europeisk arbetsmarknad.

Läs mer om Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning på deras hemsida här.  

Ladda ner Cedefop:s analys av arbetsmarknadstrender under Covid-19 pandemin här.

EU-kommissionen vill se mer insyn i lönesättningen

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett direktiv för att öka insynen i lönesättningen i medlemsländerna. Syftet med direktivet är att öka medvetenheten om lönevillkoren i EU och säkerställa att kvinnor och män i EU får lika lön för lika arbete.

Förslaget innehåller flera åtgärder:

  • Ökad insyn i lönesättning
  • Rätt till löneinformation
  • Offentlig statistik om löneskillnader
  • Gemensam lönebedömning

Insyn i lönesättningen för arbetssökande innebär bland annat att lönenivån för en utannonserad tjänst ska presenteras redan i platsannonsen. Rätt till information om lönenivåerna i organisationen för anställda betyder att lönestatistik ska finnas tillgänglig för alla arbetstagare. Arbetsgivare med fler än 250 anställda ska dessutom offentliggöra löneskillnaden mellan män och kvinnor. Internt ska arbetstagare få tillgång till ytterligare statistik som visar på löneskillnader mellan personer som utför samma eller likvärdigt arbete. Om en lönerapportering visar på en löneskillnad på över 5 %, som inte kan motiveras genom könsneutrala faktorer, måste arbetsgivare göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarrepresentanter för att minska löneskillnader.

Dessutom ska rättsskyddet stärkas för de som blivit utsatta för lönediskriminering. Bland annat ska det finnas möjlighet till ersättning om en arbetstagare utsatts för könsdiskriminering vid lönesättning. Vid en prövning föreslås bevisbördan ligga på arbetsgivaren och inte på arbetstagaren.

Insynen i lönesättningen ska gälla alla privata och offentliga arbetsgivare och även icke-statliga organisationer. Alla typer av arbetsformer innefattas av förslaget, även deltidsanställningar, visstidsanställningar och anställningar genom bemanningsföretag.

Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Ministerrådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarande innan det kan godkännas. Då förslaget gäller ett direktiv är det menat att EU-kommissionens förslag ska införlivas i nationell lagstiftning. Om förslaget godkänns har medlemsstaterna två år på sig att införliva förslaget i sin nationella lagstiftning.

Läs mer om förslaget här.

Läs Frågor och Svar om förslaget här.

Se EU:s förfarande och läs hela förslaget här.

Ny statistik visar att Covid-19 pandemin drabbar kvinnor hårdare än män

Den 1 mars publicerade Europaparlamentet ny statistik som belyser hur Covid-19 pandemin har påverkat kvinnor i EU. Statistiken visar bland annat att pandemin har slagit hårdast mot branscher som domineras av kvinnor och att våld mot kvinnor ökat under pandemin.

Servicesektorn är den sektor som har drabbats hårdast av pandemin. Europaparlamentets statistik från 2020 visar att 84 % av kvinnorna på EU:s arbetsmarknad arbetar i ett serviceyrke, inom till exempel vård-, handel-, turism- och hotellbranschen. Vårdarbetare är särskilt utsatta och av de 49 miljoner vårdarbetare inom EU som har exponerats för Covid-19 är 76 % kvinnor. I tillägg arbetar en högre andel kvinnor deltid samt inom den informella ekonomin, vilket är yrken som inte åtnjuter samma lagliga skydd och sämre rätt till sjukvård, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning. Utöver detta visar en undersökning från Eurofound att fler kvinnor än män upplever att pandemin har gjort det svårare att balansera familje- och arbetsliv.

Statistiken visar också att våld mot kvinnor och utnyttjande av kvinnor och flickor har ökat under pandemin. 50 kvinnor dör varje vecka i EU på grund av våld i hemmet och den här siffran har ökat under pandemin. Samtidigt upplever många kvinnor och flickor att det har blivit svårare att söka hjälp under pandemin.

Som en konsekvens av pandemin varnar nu Eurofound att könskillnader i EU kan öka och Eurofound uppmanar medlemsländerna att hålla ett extra öga på effekterna av pandemin på jämställheten. Dessutom föreslår de att fler åtgärder för att skydda jämställdheten bör implementeras, till exempel att ge föräldrar mer tid att ta hand om sina barn vid en eventuell ny nedstängning genom flexiblare arbetstider och mer tillåtande förhållningsregler kring familje- och arbetsliv.

Se Europaparlamentets statistik här.

Ladda ner Eurofounds rapport om kvinnor och en jämlik arbetsmarknad här.

Vi har tidigare skrivit om Covid-19 pandemins effekter på könsskillnader i EU, läs mer här.

Ny EU-strategi för klimatanpassning

Den 24 februari antog EU-kommissionen en ny strategi för klimatanpassning. Strategins syfte är att förbereda EU på de konsekvenser som kommer uppstå på grund av klimatförändringarna och stärka EU:s ”klimatresiliens”.

Enligt EU-kommissionen kommer den globala uppvärmningen ha stora konsekvenser för EU:s ekonomi och folkhälsa i framtiden. Redan nu märks effekterna av den globala uppvärmningen och enligt EU-kommissionen förlorar EU redan 12 miljarder euro per år på grund av klimatförändringarna. Till exempel så beräknar EU-kommissionen att jordbruket i Frankrike förlorar 2 miljarder euro per år på grund av torka, något som kommer bli mer vanligt när temperaturen stiger.  Därför menar EU-kommissionen att medlemsländerna måste anpassa sig för att främja ett motståndskraftigt EU som kan stå emot effekterna av den globala uppvärmningen. 

Den nya strategin har tre grenar:

  • Smartare och snabbare klimatanpassning
  • Klimatanpassning i samhällets alla delar och nivåer
  • Utökad internationellt klimatanpassningsarbete.

EU-kommissionen vill bland annat öka kunskapen om klimatet genom mer forskning om klimatet och ekosystemen för att främja en smartare klimatanpassning och därför kommer finansiering för utökad klimatforskning öronmärkas inom ramen för EU:s sektorsprogram. Det ska också bli enklare att sprida resultat genom Climate-ADAPT, en öppen EU-plattform för data om klimatanpassning. Med hjälp av mer tillförlitlig statistik hoppas EU-kommissionen bättre kunna stödja policyutveckling för ökad klimatresiliens på alla nivåer och i alla sektorer av samhället. Kommissionen vill även se att medlemsländernas statsfinanser klimatanpassas för att förbereda länderna på de ekonomiska förluster som klimatförändringarna kommer orsaka. Genom strategin vill EU-kommissionen även utöka sitt internationella arbete för klimatanpassning. Det internationella engagemanget och dialog om klimatanpassning ska stärkas och mer finansiering ska ges till regionala anpassningsstrategier i Afrika och i små önationer under utveckling t.ex. Jamaica och Maldiverna.

Målet med strategin är också att öka regionalt samarbete för mer effektiva klimatanpassningsåtgärder och strategin lyfter regionala och lokala aktörer som viktiga samarbetspartners till EU-institutionerna i klimatanpassningsarbetet. EU-kommissionen vill fungera som stöd till regioner och kommuner genom att tillhandahålla tillförlitlig statistik, vara ett bollplank vid utveckling av regionala och lokala anpassningsåtgärder samt bistå med finansiering till klimatanpassningsarbete. Till exempel vill kommissionen att det ska det gå att söka EU-stöd för att samla in och utveckla lokal klimatstatistik, utveckla lokala anpassningsåtgärder och utjämna socioekonomiska skillnader som uppstår på grund av klimatförändringarna. Regionala aktörer föreslås också ges större inflytande i hur klimatanpassningsåtgärderna utformas genom ökad dialog och samverkan med t.ex. Regionkommittén och Borgmästaravtalet för klimat och energi . Dessutom, då klimatförändringarna inte är regionspecifika, menar kommissionen att interregionalt samarbete och utbyte av idéer är viktigt för att hela EU ska kunna klimatanpassas.

Läs en sammanfattning av den föreslagna strategin här.

Frågor och svar till EU-kommissionens nya klimatanpassningsstrategi finns här

Hela strategin finns att läsa på engelska här.


Sverige tilldelas €95 miljoner av EU som kompensation för Brexit

Det är genom den så kallade ”Brexitjusteringsreserven” (Brexit Adjustment Reserve) som Sverige väntas tilldelas 95 miljoner euro, förutsatt att Europaparlamentet och Ministerrådet godkänner EU-kommissionens förslag. Finansieringen ska gå till de regioner, företag och ekonomiska sektorer som drabbas hårdast av Brexit.

Syftet med Brexitjusteringsreserven (fortsättningsvis reserven) är att kompensera EU:s medlemsländer för effekterna av Storbritanniens utträde ur EU. Reserven ska ge ekonomiskt stöd till de sektorer, företag, regioner och lokalsamhällen som drabbas hårdast av Brexit. Reserven har en totalbudget om 5 miljarder euro, varav Sverige föreslås tilldelas 95 miljoner euro. 

Alla EU:s medlemsländer kommer att tilldelas finansiering genom reserven och medlen kommer att utbetalas i två omgångar, en utbetalning under 2021 och en under 2024. Utbetalningen som ska äga rum under 2021 fördelas med hjälp av en fördelningsmekanism som baseras på nationell statistik inom två områden; mängden fisk som medlemslandet fångar i Storbritanniens ”exklusiva ekonomiska zon” (fiskevatten) samt handelsvolymen (för varor och tjänster) mellan medlemslandet och Storbritannien. Utbetalningen 2024 kommer att gå till individuella fall som är i behov av ytterligare kompensation. 

De medlemsländer som kommer att få mest medel per invånare genom reserven inkluderar Irland, Nederländerna, Tyskland, Belgien och Danmark men Sverige får även förhållandevis stor del av reserven. Sverige får t.ex. 9 euro per invånare i kompensation för handelsvolymen och 0,6 euro per invånare i kompensation för hur fiskesektorn påverkas. 

Nätverket CPMR har presenterat en analys av instrumentet som bland annat framhäver att dess huvudsyfte är att mildra de negativa konsekvenserna av Brexit på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU samt att reserven ska fokusera på investeringar i de regioner och lokala samhällen som drabbas värst av Brexit. Därför menar CPMR att medlemsstaterna bör föra en dialog med regioner och kommuner om hur medlen ska användas. 

Just nu pågår förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet (medlemsstaterna) om EU-kommissionens förslag gällande Brexitjusteringsreserven. När en överenskommelse nåtts mellan Europaparlamentet och rådet kan lagstiftningen träda i kraft och medlen börja utbetalas.

Läs mer om Brexitjusteringsreserven här.

Läs CPMR:s analys av Brexitjusteringsreserven här

Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.