Ett digitalt Europa år 2030

Den 9 mars lade EU-kommissionen fram sin vision för ett digitalt Europa år 2030. Visionen innehåller mål och vägar som ska bidra till den digital omställningen i EU och stärka den digitala kompetensen bland EU:s industri, medborgare och offentliga institutioner.

Huvuddelen av visionen kallas den ”Digitala Kompassen” som innehåller fyra konkreta mål:

  • En digitalt kompetent befolkning och en högkvalificerad digital yrkeskår
  • Säker, högpresterande och hållbar digital infrastruktur
  • Digital omställning av företag
  • Digitalisering av offentliga tjänster

Bland annat innebär målen att minst 80 % av alla vuxna i EU ska ha grundläggande digitala färdigheter innan år 2030. Det ska finnas fler IKT-specialister inom EU och fler kvinnor ska söka sig till yrket för en mer jämlik bransch. EU:s digitala infrastruktur ska också stärkas genom utbyggnad av 5G-nät som ska täcka alla befolkade områden. EU-kommissionen vill att företag i större utsträckning ska använda AI, molntjänster och stordata i sin verksamhet. Dessutom ska alla offentliga tjänster vara tillgängliga digitalt och minst 80 % av medborgarna ska ha tillgång och använda e-identifiering.

Utöver detta vill EU-kommissionen att visionen bidrar till att stärka digitala rättigheter och principer för européer, utöka den pan-europeiska digitala infrastrukturen samt ingå i fler internationellt digitala samarbeten. Det föreslås att målen ska övervakas av en central förvaltningsmekanism till vilken medlemsländerna rapporterar deras digitala utveckling.

Den nya digitala visionen är ett komplement till EU-kommissionens tidigare strategi för att forma EU:s digitala framtid.

Läs mer om Europas digitala decennium här.

Läs mer om EU-kommissionens strategi för att forma EU:s digitala framtid här.

Ny studie analyserar effekten av Covid-19 på EU:s kultursektor

Det är Utskottet för kultur och utbildning (CULT) i Europaparlamentet som har tagit initiativ till en rapport som analyserar vilken effekt Covid-19 har haft på kultursektorn. Rapporten slår fast att Covid-19 har slagit särskilt hårt mot kulturen för att sektorn karaktäriseras av låg motståndskraft, bräckliga arbetsstrukturer och osäkra inkomstkällor. Krisen har även belyst hur osäkra arbetsförhållande kulturarbetare har i flera medlemsländer. Särskilt drabbad är besöksberoende verksamheter som teater och kulturarv. Men allt är inte negativt. Enligt rapporten har den ökade efterfrågan på digital kultur haft en viss positiv effekt på kultursektorn. Dessutom lyfts regionerna fram som en viktig del i återuppbyggnaden av kulturen.

I rapporten lyfts nedstängningen av samhället och de strikta restriktionerna som kom på plats i många medlemsländer när samhällena öppnades upp som orsakerna till att kultursektorn har drabbats hårt av pandemin. I mars 2020 stängdes stora delar av Europa ned och all icke-nödvändig verksamhet lades på is, däribland all kulturutövning. Efter nedstängningen har kulturen haft det fortsatt kämpigt. Även om det fanns en större möjlighet att utöva kultur när samhället öppnade upp så var omfattningen mycket begränsad på grund av strikta restriktioner kring offentliga sammankomster. När efterfrågan på konst och kultur sjönk ledde det till att en stor andel kulturföretag gick i konkurs och kulturarbetarna förlorade sina jobb.

Krisen har dock inte bara haft negativa effekter på kultursektorn. I rapporten konstateras det till exempel att pandemin har inneburit en ökad digital konsumtion av kultur. En ökad digitalisering lyfts fram som en positiv effekt då det kan öka kultursektorns lönsamhet, arbetstrygghet och motståndskraft. När kulturarbetare har tvingats anpassa sig till det rådande världsläget har många sett till att kompetensutveckla, ökat sitt tvärsektoriella samarbete och utveckla nya affärsmodeller. I förlängningen tros detta öka kultursektorns motståndskraft mot framtida kriser.

Rapporten lyfter också fram regionerna som viktiga aktörer i återhämtningen av kultursektorn. I rapporten efterfrågas det ett ökat regionalt fokus på digital kultur och internationella möjligheter. Genom ökad digitalisering och gemensamma plattformar för internationell samverkan kan regionerna se till att kultursektorn återhämtas och frodas efter pandemin. Regionerna uppmanas också att utveckla en strategi för regionalt kultursamarbete, att främja tvärsektoriella samarbeten och uppmärksamma kulturens roll i det regionala tillväxtarbetet.

Rapporten finns att läsa här.  

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.

Ny strategi ska säkra konsumenters roll i den gröna och digitala omställningen

För att underlätta för en grön och digital omställning har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi som ska underlätta för hållbar konsumtion. Strategin riktar in sig på att underlätta för hållbara val, utökat konsumentskydd och större konsumentmakt.

Den nya strategin för konsumentpolitik innehåller flera åtgärder och prioriteringar som ska genomföras i samarbete mellan medlemsländerna på nationell och europeisk nivå. Målet är bland annat att skapa incitament för en grön och digital omställning i linje med den gröna given, men också att ge konsumenterna i EU större makt, bättre konsumentskydd och utökade rättigheter.

Coronapandemin har uppmärksammat behovet av bättre konsumenträttigheter, inte minst när det gäller avbokningar av resor och förekomsten av ”nätbluffar” och bedrägerier. Enligt den nya strategin ska därför EU-kommissionen använda pandemins effekter som underlag för framtida politiska beslut, samtidigt som samarbete och dialog främjas när det gäller konsumenters rättigheter. Dessutom ska aktörers roll och ansvar kopplat till konsumtion bli tydligare. Strategin innehåller även fem områden som pekar ut en vision för EU:s konsumentpolitik mellan åren 2020 – 2025. Dessa är:

  • Grön omställning
  • Digital omställning
  • Upprätthållande av konsumenträttigheter
  • Vissa konsumenters (t.ex. barn, äldre och personer med funktionsnedsättning) särskilda behov
  • Internationellt samarbete

Inom ramen för grön omställning finns flera förslag som ska underlätta för konsumenters hållbara val. Bland annat ska konsumenter få tillgång till mer information som berör produkter och tjänsters hållbarhet, exempelvis genom bättre märkningar kring produkters möjligheter att repareras, fler åtgärder som förebygger grönmålning samt initiativ som förlänger produkters livslängd. EU-kommissionen ska också främja konsumtion av cirkulära varor och produkter, samtidigt som Europas företag ska uppmuntras till att gå längre än vad lagen säger beträffande hållbar konsumtion.

För att underlätta en digital omställning innehåller strategin förslag som ska skydda konsumenter från illegala affärsmetoder på nätet, där dold reklam och snedvridande mönster som påverkar konsumenters beslut ska motverkas. I och med att vi allt mer använder fler digitala och uppkopplade produkter vill kommissionen även göra förändringar i direktivet om produktsäkerhet, samtidigt som regelverken för finansiella tjänster och konsumentkrediter ses över.

Läs mer om den nya strategin för konsumentpolitiken här.

Genombrott i förhandlingarna om nästa långtidsbudget

Under tisdagen, den 10 november, blev det klart att förhandlare från rådet och EU-parlamentet nått en överenskommelse om kommande långtidsbudget för perioden 2021-2027 och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Brysselkontoret har sedan tidigare rapporterat om den överenskommelse som fattades mellan EU:s stats- och regeringschefer under toppmötet i Bryssel under sommaren, där en kompromiss slöts om EU:s kommande långtidsbudget och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Förhandlingarna har sedan fortsatt mellan rådet och EU-parlamentet, eftersom både rådet och parlamentet måste godkänna budgetförslaget. Förhandlingarna resulterade i tisdags i en preliminär överenskommelse om ny långtidsbudget och Next Generation EU.  

De krav som EU-parlamentets förhandlare drivit i förhandlingarna har innefattat en önskan om större budget till flera olika EU-program, bland annat inom ramen för forskning, klimat- och miljö, digitalisering samt försvars- och gränsfrågor. Detta har i den nya överenskommelsen hörsammats då rådets förhandlare gått med på 15 miljarder euro extra till bland annat EU-programmen Horisont Europa, EU4Health och Erasmus+. Dessa 15 miljarder euro kompletterar därmed det finanspaket på 1824,3 miljarder euro som förslaget till långtidsbudget och Next Generation EU utgör sedan tidigare.

Andra förändringar som den nya överenskommelsen innefattar är en ökad flexibilitet i långtidsbudgeten som kan användas för att reagera på oväntade och oförutsedda behov. Dessutom ska EU:s budgetmyndighet få ökad insyn när det gäller att bevaka inkomster som sker via Next Generation EU. EU-parlamentets förhandlare har även lyckats få in nya skrivningar som höjer ambitionerna för ökad biologisk mångfald, liksom bättre övervakning av utgifter kopplade till miljö- och klimat samt jämställdhet.

Innan långtidsbudgeten och Next Generation EU kan röstas igenom och förverkligas ska medlemsländerna liksom EU-parlamentet godkänna den nya överenskommelsen och dess olika delar. Det tyska ordförandeskapet i rådet manar nu alla inblandade aktörer till ett snabbt och ansvarsfullt agerande för att så snabbt som möjligt godkänna nästa långtidsbudget och Next Generation EU.

Läs mer om Rådets och EU-parlamentets överenskommelse här.

EU-kommissionens arbetsprogram för 2021 har presenterats

EU-kommissionen har antagit ett nytt arbetsprogram med åtgärder inför 2021. Arbetsprogrammet genomsyras av åtgärder som ska stödja Europas återhämtning efter coronapandemin, samtidigt som vikt läggs vid att skapa ett mer rättvist, hälsosamt och välmående Europa.

EU-kommissionens arbetsprogram läggs fram varje år och innehåller åtgärder för de kommande tolv månaderna. Arbetsprogrammet för 2021 har vissa likheter med 2020 års program, då fortsatt vikt läggs vid att stimulera en grön och digital omställning i EU. Dessutom innehåller kommande års program åtgärder som ska motverka de försluter av människoliv och arbetstillfällen som sker i sviterna av coronaviruset, bland annat genom fortsatt stöd till framtagandet av ett vaccin liksom nya gröna och digitala satsningar som stimulerar ländernas ekonomier. Programmet för 2021 innehåller följande prioriteringar:

  • Den gröna given
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  • En ekonomi för människor
  • Ett starkare Europa i världen
  • Främjande av vår europeiska livsstil
  • En ny satsning på demokratin i Europa

Inom ramen för den gröna given kommer EU-kommissionen lansera ett nytt paket med åtgärder vid namn Fit for 55, som syftar till att skapa incitament för utsläppsminskningar motsvarande minst 55 % fram till 2030. Paketet kommer exempelvis innehålla en ny koldioxidsjusteringsmekanism som ska minska risken för koldioxidläckage, samtidigt som åtgärder vidtas för att uppmuntra EU:s samarbetspartners till höjda klimatambitioner. Fokus läggs även vid energieffektivisering, handel av utsläppsrätter samt förnybar energi.

När det gäller digitalisering avser kommissionen att lägga fram en färdplan med sikte på 2030 gällande uppkoppling, digitala färdigheter och digitala offentliga tjänster. Kommissionen kommer även ta initiativ till lagstiftning beträffande artificiell intelligens, liksom åtgärder för att säkerställa integritet, IT-säkerhet och principer om yttrandefrihet. Dessutom kommer EU:s nya industristrategi att uppdateras för att anpassas till de förändringar som coronapandemin fört med sig genom bättre rättigheter för de som arbetar utifrån digitala plattformar.

För att undvika en situation den där sociala utsattheten ökar på grund av coronavirusets effekter på Europa vill kommissionen fullt ut stödja arbetet med att genomföra målen inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Detta ska ske genom en ny handlingsplan som stakar ut vägen för hur detta kan förverkligas på bästa sätt. Dessutom ska gränsöverskridande investeringar stimuleras samtidigt som penningtvätt ska motverkas ytterligare. Sist men inte minst ska kommissionen lägga fram en ny barngaranti som ska säkra barns tillgång till grundläggande behov relaterat till vård, hälsa och utbildning.

Läs mer om EU-kommissionens nya arbetsprogram här.

Nya rekommendationer från COTER-utskottet och Regionkommittén

Den 24 september höll utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) i Regionkommittén möte för att anta nya rekommendationer kopplat till bland annat sammanhållningspolitikens roll i återhämtningen liksom på transportområdet.

Under mötet diskuterades det hur regioner och städer runtom i Europa står inför stora utmaningar kopplat till klimatförändringarna, digitalisering och globalisering. Utskottet menar att coronaviruset försvårar arbetet med dessa utmaningar ytterligare på grund av virusets effekter på ekonomi och människor. Hur viruset och ovan nämnda utmaningar påverkar Europas regioner och städer varierar dock, vilket utskottet menar är viktigt att beakta framåt.

I en ny rapport som avhandlades under mötet presenterades COTER-utskottets utkast till rekommendationer beträffande kollektivtrafik inom ramen för hållbar och smart mobilitet. Rapporten slår fast att framtidens kollektivtrafik måste anpassa sig efter ett ökat behov av mobilitet, att transporterna måste vara effektiva, integrerade och hållbara samt att det måste finnas flera olika resealternativ att välja mellan. Därför rekommenderar utskottet länder, regioner och städer till att investera i hållbara transportalternativ i linje med den gröna given.

Coronapandemin har i många fall slagit extra hårt gentemot de regioner som tillhör EU:s yttersta randområden. Många gånger är dessa områden beroende av turism och speciallösningar kopplat till deras utmanande särdrag, bland annat när det gäller tillgänglighet och geografiska förutsättningar. Med bakgrund i detta antar därför COTER-utskottet nya rekommendationer om ett nytt och starkare partnerskap med dessa regioner, med syftet att bland annat utvärdera EU:s strategi för de yttersta randområdena.

I arbetet med ovan nämnda utmaningar i kombination med den press som coronaviruset innebär för länder, regioner och städer anser Regionkommittén och COTER-utskottet att sammanhållningspolitiken måste användas för att hitta smarta och innovativa arbetssätt och lösningar för att klara av en övergång till ett hållbart, digitalt och resilient Europa. Under mötet diskuterades även frågor relaterat till EU:s räddningspaket REACT-EU och pågående förhandlingar om EU-budgeten.

Läs mer om COTER-utskottets möte och de olika rekommendationerna här.

Ny årlig strategi för hållbar tillväxt och klargöranden kring faciliteten för återhämtning och resiliens

I EU-kommissionens årliga strategi för hållbar tillväxt 2021 presenteras en plan och vägledning för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket är ett centralt verktyg i EU:s kommande återhämtningsinstrument Next Generation EU.

Den årliga strategin för hållbar tillväxt kan ses som starten för den europiska planeringsterminen ett år och framåt. Nu, liksom förra året, utgår strategin för hållbar tillväxt från den gröna given men med skillnaden att den är anpassad efter pandemins effekter på Europa. Inom ramen för strategin för hållbar tillväxt 2029 presenterar EU-kommissionen även en ”strategisk vägledning” för hur faciliteten för återhämtning och resiliens ska genomföras.

Region Värmlands Brysselkontor har sedan tidigare rapporterat om Europeiska rådet överenskommelse om ett nytt återhämtningsinstrument vid namn Next Generation EU (NGEU), och det är inom ramen för detta instrument som faciliteten för återhämtning och resiliens finns presenterad. Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör den största delen av NGEU och är tillägnad medlemsländernas återhämtning från krisen i form av medel som kan avsättas för nödvändiga stöd och reformer, liksom åtgärder som stimulerar en rättvis omställning i linje med den gröna given.

Faciliteten har en föreslagen budget om 672,5 miljarder euro som kan tillhandahållas genom både lån och bidrag under de kommande åren, vilket kan jämföras med NGEU:s totala budget på 750 miljarder euro. Sverige kan tilldelas ca 3,7 miljarder euro genom faciliteten.

För att kunna ta del av medlen klargör den nya strategin för hållbar tillväxt 2021 att medlemsländerna måste utforma utkast till nationella planer där reformer och investeringar som bidrar till respektive lands återhämtning presenteras. Planerna ska ha en tydlig koppling till prioriteringarna och målen som ryms inom ramen för den gröna given och de fyra fokusområden som föregående års strategi för hållbar tillväxt presenterade. Dessa fyra är:

  • Miljömässig hållbarhet
  • Produktivitet
  • Rättvisa
  • Makroekonomisk stabilitet

I de nationella planerna för resiliens och återhämtning vill EU-kommissionen även att länderna ska lägga vikt vid reformer och investeringar som kan öka ländernas möjligheter till tillväxt, jobbskapande samt social och ekonomisk resiliens. Dessutom pekar kommissionen ut sju ”Flaggskeppsprojekt” som medlemsländerna uppmanas att investera i. Projekten innefattar grön energi och energieffektivisering, renovering av privata och offentliga byggnader, hållbara transporter, bredbandsutbyggnad, digitalisering, industriell data samt omskolning och kompetensutveckling.

Medlemsländerna måste lämna in planerna för återhämtning och resiliens till EU-kommissionen senast den 30 april 2021 men kommissionen uppmanar medlemsländerna att lämna in utkast på planerna redan den 15 oktober 2020.  Faciliteten för återhämtning och resiliens ska enligt planerna vara tillgänglig redan den 1 januari 2021.

Läs mer om faciliteten och den årliga strategin för hållbar tillväxt här.

Frågor och svar om initiativen finns här.

Bildkälla: © European Union

State of the Union 2020 – vägen ut ur krisen och in i framtiden

Idag, den 16 september, har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hållit sitt första State of the Union-tal. Stor vikt lades vid pandemin och hur Europa hittills tacklat krisen, men också hur Europa och EU framåt ska återhämta sig och möta framtiden genom Next Generation EU.

Von der Leyen började sitt tal med att tacka all sjukvårdspersonal för deras mod, empati och pliktkänsla när det gäller att skydda och ta hand om den europeiska befolkningen i en tid av svår kris. Hon betonade hur krisen tydliggjort den medmänsklighet som finns i Europa, samtidigt som samhällets sårbarhet blivit uppenbar och där vi som medborgare för stunden förlorat en del av vår frihet. Genom Next Generation EU (NGEU) ska starten av återhämtningen från krisen även ses som starten till ett mer samlat EU som möter framtidens utmaningar.

Den viktigaste prioriteringen framåt, enligt von der Leyen, är att stilla den oro som många EU-medborgare känner över sin hälsa och försörjning. I talet fanns därför en uttalad ambition om att EU ska utöka samarbetet inom hälsa och bli en hälsounion. Här presenterades även nya satsningar för att stärka EU:s medicinska myndighet EMA och smittforskningsenheten ECDC. För att skydda företag och arbetstillfällen uppmärksammades även det nya SURE- initiativet samt ett kommande förslag som ska främja arbetet med att ta fram ett ramverk för minimilöner i medlemsländerna.

En av de viktigaste nyheterna som von der Leyen kunde presentera var kommissionens uppdaterade förslag till utsläppsmål om en 55-procentig minskning av koldioxid i EU fram till år 2030. Dessutom underströks det att 37 % av medlen inom ramen för NGEU är tillägnade miljö- och klimatåtgärder, däribland nya hållbara sätt för byggnation och renovering, nya gröna framväxande sektorer, industrins övergång till klimatsmart teknik samt energieffektiviseringar och grön energi, vilka alla kommer utgöra viktiga delar i EU:s omställning och återhämtning.

I talet nämnes också betydelsen av digitalisering och digital teknik under pandemin och hur detta kommer vara fortsatt viktigt framöver. För att stötta en sådan utveckling nämndes återigen NGEU och de medel som finns tillgängliga för digitalisering, cybersäkerhet samt hanteringen och skyddandet av privat data. Inom ramen för detta presenterades det även under talet ett nytt europeiskt ”moln” där industridata ska kunna samlas och användas för forskning och innovation. 

Avslutningsvis talade Ursula von der Leyen om Europas roll som global aktör i världen. Här nämndes bland annat att EU måste verka för en rättvis globalisering inom ramen för de internationella plattformar, avtal och samarbeten som EU ingår i. Ett annat viktigt besked var att kommissionen under nästkommande vecka kommer att presentera sitt förslag till migrationspakt för att hantera migrationsfrågan, och där kommissionens ordförande uppmanade medlemsländerna till solidaritet och samarbete.

Läs mer om vad som sades i talet här.

Talet i sin helhet finns här.