Analys av kompromissförslag för kommande långtidsbudget

Ett kompromissförslag framlagt under Finlands ordförandeskap gällande EU:s långtidsbudget för 2021-2027 har analyserats av regionnätverket Conference of Peripheral and Maratime Regions (CPMR). För att komma närmare en överenskommelse om budgeten kommer ett extrainsatt toppmöte hållas i Bryssel  den 20 februari.

Kompromissförslaget, som presenterades i december 2019 och innefattar en minskning av EU:s budget, innebär en rad negativa effekter utifrån CPMR:s prioriteringar. Framförallt är det effekterna på sammanhållningspolitiken som lyfts fram, där förslaget från det finska ordförandeskapet innebär att budgeten förutspås bli mindre samtidigt som det ställs ökade krav på tematisk koncentration kopplat till miljö och klimat.

CPMR bedömer att de ekonomiska anslagen till sammanhållningspolitiken, för Sveriges del, kommer att minska med ungefär 10-15 % jämfört med nuvarande programperiod. Andra invändningar som CPMR nämner relaterat till förslaget är:

  • Kritik gentemot att minska EU-budgeten ytterligare i jämförelse med kommissionens förslag, som motsvarar 1,11 % av EU:s BNP, till att istället omfatta 1,07 %.
  • Att en minskning av budgeten till fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF, riskerar att äventyra delar av TEN-T-projektet.
  • Förhöjd risk att interregionala innovationsinvesteringar uteblir.
  • Bristande harmonisering mellan ländernas val av prioriteringar.

Sedan januari 2020 är det Kroatien som tagit över ordförandeskapet efter Finland i Ministerrådet. Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kommer fortsatt vara en av de viktigaste frågorna under det kroatiska ordförandeskapet. Europeiska rådets ordförande Charles Michel har även bjudit in EU:s 27 stats- och regeringschefer till ett extrainsatt toppmöte den 20 februari med fokus på förhandlingarna om långtidsbudgeten. Förhoppningen är att mötet ska resultera i att stats- och regeringscheferna kommer närmare en överenskommelse gällande budgeten 2021 – 2027. Det krävs enhällighet för att en överenskommelse om långtidsbudgeten ska kunna nås i rådet.

Läs mer om CPMR:s analys av förslaget här.

Mer information om det extrainsatta toppmötet finns här.

Nytt arbetsprogram från EU-kommissionen

EU-kommissionen har lagt fram sitt arbetsprogram avsett för år 2020. Med avstamp i den gröna omställningen och digitaliseringens möjligheter, avser kommissionen att skapa politiska incitament för åtgärder där EU:s medborgare, företag och samhällen står i fokus.

Arbetsprogrammet behandlar sex stycken områden som tillsammans ska prägla kommissionens arbete under mandatperioden. Dessa prioriterade områden utgörs av:

  • Den europeiska gröna given
  • Ett rustat Europa för den digitala tidsåldern
  • En ekonomi för människor
  • Ett starkare Europa i världen
  • Främjandet av vår europeiska livsstil
  • En ny satsning på demokrati i Europa

Den europeiska gröna given, eller European Green Deal som den också kallas, tar stor plats i arbetsprogrammet. Den beskrivs, utöver att vara ett politiskt ramverk för ett klimatneutralt Europa år 2050, också som EU:s nya strategi för ökad tillväxt och sysselsättning. Inom ramen för den gröna given kommer kommissionen under 2020 att presentera en strategi för en ökad biologisk mångfald, en ny skogsstrategi samt en ”jord till bord”-strategi.

Prioriteringen kopplat till digitalisering är även den tongivande för arbetsprogrammet. Den innefattar initiativ som ska underlätta för näringslivet och industrisektorn i synnerhet, bland annat genom en industristrategi som läggs fram senare i vår. Den kommer vara viktig i samband med industrins anpassning till den gröna given. Därtill understryks vikten av fortsatta investeringar inom innovation och forskning.

Förarbetet med arbetsprogrammet har föregåtts av en rad förhandlingar och överläggningar som genererat en lång rad av lagförslag. I tillägg till nya initiativ kommer den nya EU-kommissionen att återkalla 34 lagförslag som presenterats av den tidigare kommissionen då de inte stämmer överens med den nya kommissionens prioriteringar. Istället avser kommissionen att rådfråga parlamentet och medlemsstaterna om bättre och effektivare åtgärder och förslag, vilket ska ske innan de 34 lagförslagen formellt dras tillbaka.

Läs mer här.

Nytt initiativ för att stärka regionala parlament i den lagstiftande processen

Europeiska Regionkommittén (ReK) och Konferensen för europeiska regionala lagstiftande församlingar (CALRE) inleder ett pilotprojekt där syftet är att stärka de regionala parlamentens deltagande i EU:s lagstiftningsprocess. Detta för att involvera den ”regeringsnivå” som står närmast medborgarna.

Under den nionde subsidiaritetskonferensen som ägde rum den 22 november i Rom,  lanserades initiativet ”Input från politiska debatter i regionala parlament”. Ämnena som avhandlas i de regionala debatterna kommer att användas för att tidigt påverka EU:s lagstiftningsprocess i utarbetandet av EU-kommissionens årliga arbetsprogram. Projektet ska övervakas av Regionkommittén, samla in input och säkerställa att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt.

Karl-Heinz Lambertz, Regionkommitténs ordförande, poängterade i ett utlåtande att det är av stor betydelse att regionala parlament påverkar EU:s politiska beslut i ett tidigt skede, då det involverar den ”regeringsnivån” som står närmast medborgarna för att sätta medborgarna först.

Initiativet har godkänts av ordföranden för Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor, Antonio Tajani. Den input som samlas in från de regionala parlamenten under projektet kommer att användas i det tidiga skedet av EU:s beslutsfattande. Samtliga regionala parlament i EU med lagstiftningsmakt kan delta genom att kontakta CLARE-sekretariatet (calre2020@parcan.es) senast den 24 januari 2020 för att ansöka om att delta i projektet. Deltagande parlament väljs ut kort efter slutdatum och debatterna förväntas äga rum den 1 mars och 15 maj 2020.

Läs hela artikeln här.