En europeisk digital identitet

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ram för en europeisk digital identitet. Den digitala identiteten ska fungera likt det svenska BankID med ytterligare funktioner. Syftet är att förenkla delning av personlig information, elektroniska handlingar och identitet över hela EU. Initiativet är ett steg på vägen mot EU-kommissionens målsättning det Digitala Europa 2030.

Den digitala identiteten ska skydda personliga data bättre. Användarna kommer ha mer kontroll över vilken data som delas, när data delas och vem som har tillgång till den. Olika typer av uppgifter ska kunna delas med identiteten. Från den elektroniska plånboken ska utbildningsbevis, körkort och bankkonton gå att dela med tredje parter. Förslaget är också en del av EU-kommissionens initiativ ”Den digitala kompassen” som omfattar ett antal delmål om den europeiska digitala identiteten.

Den digitala identiteten ska vara frivillig och finnas tillgänglig för alla som vill använda den. EU-kommissionen har dock som ambition att den ska användas brett av EU:s medborgare, invånare och stora företag.  Större plattformar kommer åläggas att acceptera den europeiska identiteten för att t.ex. verifiera ålder.

Nästa steg är genomförandet av förslaget. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att ta fram en gemensam verktygslåda för en digital identitet innan september 2022.

Läs mer om den europeiska digitala identiteten här.

Vi har tidigare rapporterat om Digitala Europa 2030, läs den artikeln här.

Sveriges återhämtningsplan – fokusområde grön återhämtning

I slutet av maj 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ”Grön återhämtning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Fokusområde ”Grön återhämtning”

De nationella återhämtningsplanerna är medlemsstaternas ansökan om medel genom Faciliteten för återhämtning och resiliens inom återhämtningspaketet Next Generation EU. Återhämtningsplanerna innehåller att antal investeringar och reformer som ska bidra till återhämtningen av ekonomin. Medlemsstaterna har fått instruktioner från EU-kommissionen om hur dessa planer ska vara utformade då EU-kommissionen vill att åtgärderna ska ligga i linje med deras övriga politiska prioriteringar. Återhämtningsplanerna ska innehålla åtgärder från sex tematiska pelare. Sverige har valt att organisera sin plan i fokusområden som har koppling till en eller flera pelare. Dessutom har EU-kommissionen kommit med landspecifika rekommendationer för återhämtning.

Det första fokusområdet är ”Grön återhämtning”. Fokusområdet har stark koppling till EU-kommissionens pelare ett: grön omställning. Grunden för pelare ett är EU:s gröna giv med miljö- och hållbarhetsmål. Faciliteten för återhämtning och resiliens har som syfte att bidra till den gröna omställningen genom att skapa en hållbar och inkluderande återhämtning från pandemin. Den vägen mot en grön omställning är kantat av ett antal klimatmål. Det första målet en 55 % reduktion av växthusgaser jämfört med 1990 nivåer senast 2030. Det delmålet ska lägga grunden för slutmålet: ett koldioxidneutralt EU år 2050.

I återhämtningsplanerna är medlemsstaterna ålagda att förklara hur planen kommer att bidra till dessa mål. Planen måste visa hur reformer och investeringar bidrar till att koldioxidutsläpp minskar, andelen grön energi ökar, energieffektivitet förbättras och energisystem integreras. Dessutom ska påverkan på marina miljöer, omställning till en cirkulär ekonomi och återuppbyggnad av ekosystem tas i beaktning. Ökad biologisk mångfald är också av stor vikt inom pelare ett. Insatser på klimatområdet ska utgöra minst 37% av medlens användning i medlemsstaternas återhämtningsplaner.

Inom området grön återhämtning har Sverige också fått landspecifika rekommendationer som handlar om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar (rekommendation 2019:2, 2020:2) samt kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens (rekommendation 2020:1).

Sveriges investeringar för en grön återhämtning

Inom grön återhämtning presenterar regeringen fem olika satsningar till ett totalt värde av 16,3 miljarder kronor. En del av medlen kommer att läggas till budgeten för redan initierade projekt som till exempel klimatklivet och industriklivet. Figur ett visar fördelningen av investeringarna. Sammanfattningsvis kan sägas att de största satsningarna görs genom klimatklivet, industriklivet och energieffektivisering av flerbostadshus som alla tre främst innehåller investeringar i grön teknik och infrastruktur. Det görs även satsningar på fler skyddade naturområden. Till sist görs järnvägssatsningar för att rusta upp 60 km järnväg samt finansiera ett brobyte i Trollhättan och Vänersborg.

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ”Grön återhämtning”

Industriklivet

Syftet med industriklivet är att hjälpa industrin med forskning och innovation som bidrar till att Sverige blir koldioxidneutralt 2045. Det målet kräver stora investeringar i teknik som ännu inte finns tillgänglig eller är kommersiellt hållbar. Målgruppen för dessa insatser är framför allt storskaliga industrianläggningar inom industrier kopplat till sektorerna massa och papper, kraftvärme samt biodrivmedel. Industrin kan ansöka om stöd för insatser genom Energimyndigheten, läs mer på deras hemsida här.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett initiativ med syfte att stödja kommunala och regionala aktörer att investera i grön teknik. Ny teknik har ofta högre finansiell risk än konventionella produkter och har strängare lånvillkor vilket kan hindra investeringar i grön teknik. Lokala aktörer som företag, myndigheter, kommuner, regioner eller bostadsrättsföreningar kommer kunna ansöka om stöd genom Naturvårdsverket för att komplettera egna medel och investeringar. Energimyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna kommer också att vara involverade i planering och implementering. Typiska projekt som kan finansieras genom Klimatklivet kommer vara inom transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi, t.ex. cykelbanor och laddpunkter för elfordon. Även projekt som involverar biodrivmedel baserat på biomassa, kraftvärmeproduktion och användning av spillvärme kan ansöka om stöd. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida här.

Stöd till energieffektivisering av flerbostadshus

Uppvärmning och nedkylning av flerbostadshus står för ca 40 % av EU:s totala energianvändning och bidrar med ca 35 % av EU:s totala koldioxidutsläpp. Dock är energieffektivisering svårt att uppnå då den samhälleliga nyttan ofta är högre än den privata nyttan i att öka energieffektivisering. Med satsningen hoppas regeringen öka återbruket av material, miljömedvetna materialval och tillvaratagande av bebyggelsens befintliga värden. De flerbostadshus som har den högsta energianvändningen (mer än 100 kWh/m2) kan ansöka om stöd. Länsstyrelserna och Boverket kommer att besluta om ansökningar och betala ut stöd. Stödet riktar sig mot fastighetsägare till flerbostadshus med hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Även entreprenörer och materialleverantörer i byggsektorn. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Järnvägssatsning

Regeringen gör flera investeringar i att upprusta Sveriges järnvägsinfrastruktur. Syftet är att flytta transporter från väg till räls. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Skydd av värdefull natur

Som ett sätt att bevara den biologiska mångfalden och viktiga skogsområden innehåller återhämtningsplanen investeringar i skydd av värdefull natur. För att ett skyddat skogsområde ska kunna inrättas måste det finnas möjligheter för fastighetsägare att få ersättning för förlorade intäkter. Det kommer i så fall att ske på två sätt. Antingen kan staten köpa marken eller betala en intrångsersättning till fastighetsägaren. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med programmet för miljö och klimatpolitik (LIFE).

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.


Sveriges återhämtningsplan inlämnad till EU-kommissionen

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket kallat Next Generation EU för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Sverige har nu lämnat in sin återhämtningsplan till EU för granskning och har ansökt om ca 34 miljarder kronor i bidrag genom RRF. Denna artikel tittar närmare på Sveriges återhämtningsplan.

Next Generation EU är ett återhämtningspaket som ska motverka de negativa ekonomiska effekterna från pandemin. Det omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag och majoriteten av budgeten kommer att göras tillgänglig för medlemsländerna genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Till skillnad från andra medlemsländer har Sverige valt att bara ta del av bidragsdelen. För att ta del av medel från RRF måste medlemsländerna ta fram nationella återhämtningsplaner som beskriver hur medlen ska användas och vilka reformer som ska genomföras för att bidra till målen i planen.

Hur återhämtningsplanerna ska vara utformade styrs till stor del av EU-kommissionen. De nationella återhämtningsplanerna ska ha en tydlig koppling till den europeiska planeringsterminen, EU-kommissionens landspecifika rekommendationer och EU:s tillväxtstrategi för 2021. Den europeiska planeringsterminen har som mål att främja bland annat en grön och digital omställning. I den europeiska terminen ingår EU-kommissionens landspecifika rekommendationer över samhällsutmaningar som respektive medlemsland bör lösa. I Sveriges fall har EU-kommissionen bl.a. rekommenderat investeringar i utbildning och färdighetsutveckling, hållbara transporter samt hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. EU:s tillväxtstrategi 2021 har fokus på hållbarhet, produktivitet, jämlikhet och makroekonomisk stabilitet. Alla dessa faktorer måste vara inkluderade i de nationella återhämtningsplanerna.

Utmaningar för Sverige

Återhämtningsplanerna ska alltså ta i beaktning både europeiska prioriteringar och landspecifika samhällsutmaningar. I Sveriges återhämtningsplan beskrivs hur pandemin har påverkat landets ekonomi. Arbetslösheten har ökat kraftigt, framför allt bland unga (15–24 år) och låg 2020 på 8,3 % enligt SCB. De restriktioner som införts för att bromsa smittspridningen har begränsat den fria rörligheten på den inre marknaden. Detta är särskilt drabbande för Sverige där värdet av exporten motsvarar nästan halva BNP. Stor osäkerhet på världsmarknaden bidrar också till att företag är mindre benägna att investera vilket bidrar till att tillväxten dämpas. För kommuner och regioner har de demografiska utmaningarna tillsammans med påfrestningarna på regionernas hälso- och sjukvårdssystem varit störst. Det finns även regionala skillnader i arbetslöshet där Stockholm har drabbats värst av pandemin.

Återhämtningsplanens struktur och innehåll

Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare inom vilka Sverige har föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning.

  1. Grön omställning

De nationella återhämtningsplanerna ska bidra till den gröna given och att EU ska bli koldioxidneutralt 2050. Med hjälp av RRF ska Sverige bidra till det målet genom att bland annat investera i hållbara transporter, energieffektivisering av flerbostadshus och ny grön teknik. Sveriges återhämtningsplan har fokuserat på investering i grön teknik för industrin och investeringar i järnvägen för att flytta transporter från väg till räls. Totalt investeras 16,3 miljarder inom pelaren för grön omställning.

  1. Digital omställning

Sverige har redan en av EU:s högsta digitaliseringsgrad. I återhämtningsplanen har Sverige valt att fokusera på ytterligare utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning för att påskynda den digitala omställningen i samhället. En fjärdedel, omkring 8,5 miljarder, av medlen från RRF går till att främja digitalisering.

  1. Smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt

Den här pelaren är kopplad till att stimulera ekonomin för att ta Sverige ur lågkonjunkturen som uppstod på grund av pandemin. Sveriges strategi uttryckt i återhämtningsplanen är att ha en aktiv finanspolitik med ökad offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt transfereringar och sänkta skatter för hushåll med låg inkomst. Investeringarna i utbildning bidrar till målet att ha en inkluderande tillväxt. Ökade möjligheter till utbildning och byte av yrkesinriktning är något som är särskilt viktigt för att öka kunskapsnivåer och kompetens bland utrikes födda. En annan del av Sveriges återhämtningsplan är det så kallade Äldreomsorgslyftet. Målet är att få ökad kompetens och kvalitet på Sveriges äldreomsorg. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder kronor genom RRF.

  1. Social och regional sammanhållning

Den här pelaren ska bidra till att minska regionala skillnader. Återhämtningsplanen innehåller ett särskilt landsbygdspaket som ska stimulera livskraftiga landsbygder genom gröna jobb och företag på landsbygden. I pelaren investeras 2 miljarder i snabbare bredbandsutbyggnad, 1,5 miljarder i pålitlig järnvägsinfrastruktur och 0,93 miljarder till fler platser i regionernas yrkesvux-utbildningar.

  1. Hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft

Den här delen av planen ska bidra till att hälso- och sjukvårdssystemen är väl fungerande och effektiva. En viktig del är investeringar i fler utbildningsplatser för undersköterskor. Inom pelaren ingår också reformer för att öka den institutionella motståndskraften genom reformer som motverkar penningtvätt och finansiering av terrorism.

  1. Politik för nästa generation

Inom den sjätte pelaren ligger barn och unga i fokus. Återhämtningsplanen innehåller åtgärder som bidrar till att kompetens och utbildningsnivå upprätthålls inom utbildningssektorn. Flera av de tidigare nämnda åtgärderna innehåller element av den sjätte pelaren, t.ex. ökad digitalisering som bidrar till att fler kan ta del av utbildning på distans. Den gröna omställningen bidrar också till kommande generationers välfärd. I programmet läggs det fram ökat statsstöd till kommunerna för utbildningsverksamhet. De medlen ligger dock utanför RRF och endast intentionen till ökat statsstöd är en del av återhämtningspaketet.

Insatser på regional och kommunal nivå

Sveriges återhämtningsplan innehåller flera insatser som kommer att påverka regional och kommunal nivå. I korthet får kommuner och regioner ökat statsstöd och riktade infrastrukturinvesteringar. Under de kommande veckorna kommer vi att publicera fler artiklar som avhandlar Sveriges återhämtningsplan och som går djupare in på de delar av programmet som är av särskilt intresse för kommuner och regioner, till exempel:

  • Klimatklivet, ett initiativ med klimatinvesteringar på kommunal och regional nivå, t.ex. cykelbanor och laddningsinfrastruktur.
  • Äldreomsorgslyftet som innebär investeringar i äldreomsorgen för att öka personalens kunskap och kompetens.
  • Ökat statsstöd till barnomsorg och utbildningsverksamhet.
  • Snabbare bredbandsutbyggnad genom 2 miljarder för ökad räckvidd och pålitlighet i bredbandsnätet.
  • Fler utbildningsplatser i regional yrkesvux, framför allt för undersköterskor.
  • Ett landsbygdspaket som ska stimulera en livskraftig landsbygd genom gröna jobb och företag.

Nästa steg

Alla reformer och investeringar som beskrivs i återhämtningsplanen ska implementeras senast 2026. I nästa steg i processen ska EU-kommissionen granska återhämtningsplanen och inom två månader ge sitt utlåtande. Efter det måste planen godkännas av ministerrådet.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Vi har tidigare rapporterat om Faciliteten för återhämtning och resiliens läs den artikeln här.

EU tar fram världens första uppförandekod om desinformation

EU-kommissionen har föreslagit en vägledning för en uppförandekod om desinformation. Uppförandekoden kommer vara riktad mot nyhetskanaler, sociala medieplattformar och andra aktörer på nätet för att motverka att desinformation sprids på nätet. Uppförandekoden kommer att bygga på ett tidigare ramverk från 2018 och är den första i sitt slag i världen.  

Desinformation på nätet är ett problem i EU och EU-kommissionen menare att den riskerar skada samhället. EU-kommissionen menar att desinformation minskar förtroendet till demokratin och media, hotar val, försvårar för medborgare att ta informerade beslut och hindrar yttrandefrihet. Till exempel, under pandemin har desinformation om konspirationsteorier och falska medicinska uppgifter fått fäste i samhället med följd av att folkhälsan riskerats skadas på grund av att felaktig information spridits.

EU-kommissionen har tidigare tagit steg för att motverka desinformation. Den nuvarande uppförandekoden har fokus på självreglering, konsumentupplysning och granskning av annonser. Den nya uppförandekoden har ett starkare fokus på regleringar, en stark tillsynsmekanism och fler anslutna partners. Den nya koden ska också tackla penningflödet till desinformation.

EU-kommissionen föreslår att den nya uppförandekoden bör stärkas på följande områden:

  • Fler deltagare med skräddarsydda åtaganden. 
  • Stoppa penningflödet till desinformation.
  • Säkerställa tjänsternas integritet.
  • Ge användarna bättre möjlighet att förstå och flagga desinformation.
  • Öka omfattningen av faktagranskningen och öka tillgången till data för forskare.
  • En robust övervakningsram.

Spridningen av desinformation upplevs som oroande av medborgarna. 83 % av EU:s befolkning anser att desinformation hotar demokratin. 63 % av unga européer påträffar ”fake news” minst en gång i veckan och 51 % av européerna tror att de någon gång har exponerats för desinformation online.   

Läs mer om EU-kommissionens vägledning för en ny uppförandekod för desinformation här.

Läs frågor och svar om vägledningen för uppförandekoden här.

Läs ett faktablad om vägledningen för uppförandekoden här.  

Index för social utveckling i EU 2020

Resultatet av EU:s sociala utvecklingsindex (EU-SPI) har presenterats för EU:s regioner. EU-SPI bygger på tre olika komponenter: grundläggande mänskliga behov, välfärd och möjligheter som samlas till ett index. Norra Mellansverige är en av de regioner som har högst rankning enligt indexet.

EU-SPI har börjat användas av EU-kommissionen för att få ett flerdimensionellt mått på social utveckling i EU. Generellt så brukas BNP användas för att beskriva en regions utvecklingsnivå. Användningen av ekonomiska indikatorer som bruttonationalprodukt (BNP) för att bedöma regionalutveckling har kritiserats för att vara för endimensionellt då det bortser från faktorer som välfärd, miljö och hälsa. Istället för att fokusera helt på ekonomiska indikatorer innehåller EU-SPI tolv komponenter fördelade på tre nivåer av sociala utveckling, se bild 1 nedan. EU-SPI bedömer social utveckling på en skala mellan 0–100.

Alla delindikatorer som ingår i EU-SPI fördelat över de tre nivåerna av social utveckling.

Från 2020 års EU-SPI drar EU-kommissionen ett antal slutsatser om den sociala utvecklingen i EU:

  • De nordeuropeiska länderna har EU:s högsta sociala utvecklingsindex.

De regionerna med högst index finns i Sverige, Danmark och Finland. Sverige har ett socialt utvecklingsindex på 82,4.

  • Ekonomiska faktorer är starkt korrelerade med det sociala utvecklingsindexet.

Ekonomiska mått som BNP är mycket korrelerad med hur högt en region placerar sig i det sociala utvecklingsindexet. Dock betyder det inte att om en region har högst ekonomisk utveckling att en region har högst social utveckling. De regioner med lägst BNP är inte lägst på EU-SPI skalan samtidigt som de med högst BNP inte har högst poäng i SPI-EU.

  • Huvudstadsregionerna är inte alltid de mest socialt utvecklade.

Endast tio av EU:s 27 huvudstäder har medlemslandets högsta sociala utvecklingsindex, inklusive Stockholmsregionen som har lägst EU-SPI nivå av alla Sveriges regioner.

Ett spindeldiagram med poängsättning för alla delindikatorer inom EU-SPI för Norra Mellansverige, Sverige och EU-27.

Norra Mellansverige, regionen som Värmland kategoriseras i, ligger i toppen av listen. Regionen har Sveriges femte högsta index på 82,4. Bild 2 ovan visar de poäng som Norra Mellansverige får på de delindikatorer som EU-SPI består av. Norra Mellansverige har högre nivåer på alla indikatorer jämfört med EU-27 medelvärdet. Regionen ligger på ungefär samma nivåer jämfört med Sveriges på alla delindikatorer.

Läs mer om EU:s sociala utvecklingsindex här.

Ny ekonomisk prognos för EU-området 2021–2022

Efter ett år av dystra ekonomiska prognoser presenterar nu EU-kommissionen positiva siffror i sin ekonomiska vårprognos 2021 ”Dags att kavla upp ärmarna”.

EU:s ekonomi beräknas att växa med 4,2 procent 2021 och med 4,4 procent 2022. Euroområdets ekonomi förväntas växa med 4,3 procent i år och med 4,4 procent nästa år. Enligt rapporten beräknas Sverige få en tillväxtökning på 4,4 % under 2021 och 3,3 % under 2022. Tillväxttakten i EU förväntas tillta med att fler vaccineras och fler restriktioner lättas. EU-kommissionen beräknar att EU:s ekonomier återhämtats till samma nivåer som innan krisen vid slutet av 2022.

I sin prognos kommer EU-kommissionen med tre huvudsakliga insikter:

  • Situationen på EU:s arbetsmarknader kommer långsamt att förbättras.

Tack vare offentliga stöd har arbetslösheten kunnat dämpas något under krisen, dock är arbetslösheten fortsatt hög. Sysselsättningen kommer att öka något fram till 2022 men utvecklingen är långsam på grund av att företag har utrymme att öka arbetstimmar innan de behöver nyanställa.  

  • Inflationen i EU kommer att variera kraftigt.

Under början av 2021 steg inflationen på grund av ökade energipriser och nya koldioxidskatter. Under de närmaste åren kommer den variera mellan 1,9–1,3 %.

  • Medlemsstaternas statsskuld och budgetunderskott har ökat under krisen.

Under pandemin har alla EU-länder ökat sin statsskuld för att ge offentliga stöd. Under 2021 beräknas de flesta medlemsländer ha ett budgetunderskott på mer än 3 %.

Läs mer om EU-kommissionens Ekonomisk vårprognos 2021: Dags att kavla upp ärmarna här.

Ladda ner hela den ekonomiska vårprognosen här.

Ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU

Inom ramen av den gröna given har EU-kommissionen presenterat en strategi för en hållbar blå ekonomi, alltså en strategi för att göra vattennära branscher mer hållbara. Strategin ska bidra till EU:s klimatmål, till den gröna och digitala omställningen samt återhämtningen efter pandemin.

EU-kommissionens strategi för en blå ekonomi rör alla industrier och branscher som har med hav och kust att göra. Det inkluderar bland annat varv, fiske och tillverkningsindustrin. I deras rapport uppskattar EU-kommissionen att EU:s vattennära branscher bidrar med 4,5 miljoner arbetstillfällen och omsätter 650 miljarder euro. EU-kommissionens menar att satsningen på en blå ekonomi kommer att bidra till ytterligare arbetstillfällen.

Med strategin för en blå ekonomi vill EU-kommissionen både minska unionens klimatpåverkan och öka tillväxten. EU-kommissionen beräknar att varje euro som investeras i att skydda för marina områden genererar tre euro i avkastning. Dessutom erbjuder hav och andra vattensamlingar möjligheter som kan bidra till minskade utsläpp, t.ex. genom utbyggnad av vindkraft till havs men även algodlingar som en klimatsmart proteinkälla. Minskade utsläpp från sjötransporter och mindre utsläpp av miljögifter kan bidra till att EU:s kuster och haven bli mer produktiva och hälsosamma. Klimatanpassning av kuster för att möta klimatförändringarna bidrar både till fler arbetstillfällen och en ökad biologisk mångfald. Det kan i sin tur bidra till ökad produktivitet och turism.

Läs mer om EU-kommissionens strategi för en hållbar blå ekonomi här.

Läs frågor och svar om den blåa ekonomin här.

Ladda ner ett faktablad om den blåa ekonomin här.

EU-kommissionens handlingsplan mot föroreningar i luft, vatten och mark

EU-kommissionens handlingsplan för nollförorening av luft, vatten och mark är ett resultat av den europeiska gröna given. Med handlingsplanen vill EU-kommissionen lägga grunden för att minska miljöföroreningar till nivåer som inte är skadliga för människor och ekosystem senast 2050. Handlingsplanen är det första steget i planen mot föroreningar och sätter upp mål och initiativ för att minska miljöföroreningar fram till 2030.

Miljöföroreningar är ett problem i EU och påverkar EU-medborgarnas hälsa. EU-kommissionen uppskattar att ett av åtta dödsfall är kopplade till miljöföroreningar och att fler än 400 000 personer dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar. Miljöföroreningar orsakar även en rad sjukdomar såsom cancer och astma. Genom att minska föroreningar hoppas EU-kommissionen även kunna förbättra folkhälsan.

Handlingsplanen presenterar sex mål för 2030 som ska minska miljöföroreningar:

  • Förbättra luftkvaliteten för att minska antalet förtida dödsfall orsakade av luftföroreningar med 55 %.
  • Förbättra vattenkvaliteten genom att minska mängden avfall, plastskräp till havs med 50 % och mikroplast som släpps ut i miljön med 30 %.
  • Förbättra markkvaliteten genom att minska förlusterna av näringsämnen och användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 %.
  • Minska antalet ekosystem i EU vars biologiska mångfald hotas av luftföroreningar med 25 %.
  • Minska andelen människor som är kroniskt störda av trafikbuller med 30 %.
  • Minska avfallsgenereringen betydligt och det kommunala restavfallet med 50 %.

Huvudsyftet med handlingsplanen är att anpassa EU:s lagstiftning så att den matchar internationella rekommendationer från till exempel WHO. Den innehåller även ett antal åtgärder som ska bidra till nollföroreningsmålet som har presenterats av EU-kommissionen. Dessutom ska åtgärderna bidra till att alla EU:s politikområden ska bidra till nollföroreningsmålet. Rent konkret så kommer EU-kommissionen bland annat ändra luft- och vattenkvalitetsnormerna, minska EU:s externa föroreningsavtryck och verka för nollförorening från produktion och konsumtion. Specifikt för regionerna ska EU-kommissionen lägga fram en resultattavla över EU-regionernas miljöprestanda.

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan ”Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark” här.

Läs frågor och svar om handlingsplanen mot föroreningar i luft, vatten och mark här.

Ladda ner ett faktablad om den nya handlingsplanen mot föroreningar i luft, vatten och mark här.

EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.

EU:s nya klimatlag – hur påverkar den regional och lokal nivå?

Den 21 april nådde Europaparlamentet och Ministerrådet en preliminär överenskommelse om en europeisk klimatlag. Syftet med lagen är att staka ut EU:s väg mot klimatneutralitet 2050. Regionerna och kommunerna har pekats ut som viktiga aktörer i att nå klimatneutralitet. För att få en bild av hur klimatlagen kan komma att påverka regionerna och kommunerna är syftet med den här artikeln att en kort introduktion till klimatlagen för att sedan undersöka regionala perspektiv på klimatlagen från Regionkommittén.

EU:s klimatlag är en lagstiftning som ska säkerställa att EU kan bli klimatneutral till 2050. Lagen är en reglering, den högsta nivån av lagstiftning i EU, som binder alla medlemsländer och EU-intuitioner till att bli klimatneutrala till 2050.

Klimatlagen har fyra mål:

  • Lägga en ekonomisk och socialt hållbar grund för klimatneutralitet år 2050
  • Upprätta mätsystem för att följa upp resultaten av klimatarbetet
  • Skapa finansiell förutsägbarhet för investerare och andra ekonomiska aktörer
  • Se till att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig

Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet om klimatneutralitet och att alla politikområden bidrar till att målet nås 2050. Dessutom ska klimatlagen göra omställningen till klimatneutralitet oåterkallelig och att klimatneutralitet inte är beroende av politiska förändringar. Lagen innehåller också ett antal åtgärder för att följa upp resultaten och vart femte år ska framstegen utvärderas av EU-kommissionen. Det som fått mest uppmärksamhet är delmålet för utsläppsreduktion för 2030 som har höjts från 40 % till 55 % jämfört med 1990 nivåer. 

En ytterligare faktor som har uppmärksammats är om utsläppsminskningen verkligen är 55 %. Som lagstiftningen ser ut nu så ålägger sig EU att minska utsläppen till 52,8 % jämfört med 1990 nivåer plus ytterligare 4,2 % som beräknas tas upp genom kolsänkor.

Nästa steg är att EU-kommissionen ska sammanställa Europaparlamentet och Ministerrådets ändringar till förslaget, som ingår i den preliminära överenskommelsen från den 21 april, och sedan ska Europaparlamentet och Ministerrådet rösta igenom förslaget. Efter det kommer EU-kommissionen arbeta med fler lagstiftningar, samt revidera befintliga lagstiftningar, som ska bidra till 55 % målet. Det åtgärdspaketet kallas ”Fit for 55” eller ”I form för 55” och innehåller en rad nya direktiv, delegerade akter och andra förslag med syfte att se till att 55 % målet nås 2030.

Hur påverkar klimatlagen regioner och kommuner?

Ambitionen är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och kommuner och regioner spelar en central roll i omställningen eftersom ”lösningarna” ofta uppfinns och implementeras på lokal och regional nivå.

Ett regionalt perspektiv på klimatlagen ges av Regionkommittén som leds av region- och kommunpolitiker. Regionkommitténs uppgift är att utvärdera hur kommissionens förslag påverkar EU:s regioner och eventuellt föreslå förändringar.

Den här artikeln fokuserar på två politiska rekommendationer som Regionkommittén har lyft gällande klimatlagen:

  1. De lokala och regionala aktörerna bör inkluderas i planeringen av de nationella energi- och klimatplanerna.
  2. Regionkommittén varnar för att kommissionens användande av delegerade akter för att införliva klimatlagen.

Regionkommitténs största kritik mot klimatlagen är att den inte tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar i medlemsländerna, vilka i hög grad kommer påverka hur väl klimatlagen kan införlivas i EU:s regioner. Ansvaret för genomförande av klimat-, miljö- och energilagstiftning vilar ofta på regional och lokal nivå i EU:s medlemsländer och Regionkommittén menar att vikten av flernivåstyre behöver erkännas tydligare och att kommuner och regioner behöver involveras på ett tydligare sätt i implementeringen av klimatlagen.

Regionkommittén menar även att EU-kommissionens vidare arbete med klimatlagen, genom delegerade akter för att förändra både nya och befintliga regelverk, kommer att försvåra implementeringen av de åtgärder som klimatlagen kräver. Delegerade akter är verktyg i lagstiftningsprocessen som EU-kommissionen själva kan använda sig av för att förändra regelverk, vilket ger Europaparlamentet och Ministerrådet mindre inflytande i processen. Regionkommittén menar att de delegerade akterna beslutas på en nivå som är för långt ifrån lokala och regionala aktörer, vilket gör att lagstiftningen blir sämre anpassad efter lokala förhållanden. Det kan exempelvis gälla lokala aktörer och privatpersoner som är mycket viktiga i den decentraliserade produktionen av energi, aktörer som ofta påverkas mest av lokala myndigheter och makthavare.

Det finns alltså anledning att som region och kommun hålla ett extra öga på hur EU utformar de kommande delegerade akterna i åtgärdspaketet Fit for 55. Regionkommittén har identifierat en risk att lokala förhållanden inte kommer tas hänsyn till när EU-kommissionen använder sig av delegerade akter för att införliva åtgärdspaketet. Som region kan det vara bra att vara aktiv i de kommande samråden för att se till att de regionala förutsättningarna has i åtanke i det kommande klimatarbetet.

Läs mer om EU:s klimatlag här.

Läs Regionkommitténs synpunkter på klimatlagen här.