Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

Slovenien ny ordförande i ministerrådet

Den 1 juli tog Slovenien över ordförandeskapet i ministerrådet. Sloveniens fokus är att bygga ett resilient EU som är bättre rustat för framtida utmaningar. Ordförandeskapets slogan är ” Tillsammans. Resiliens. Europa”. 

Det är andra gången som Slovenien är ordförande i ministerrådet. Tillsammans med Tyskland och Portugal utgör man en trio vars ordförandeskap huvudsakligen präglats av pandemin.   

Slovenien har fyra prioriteringar under ordförandeskapet:

  1. Resiliens, återhämtning från pandemin och EU:s strategiska autonomi: Slovenien vill bl.a. stimulera reflektion runt vad EU kan lära sig från pandemin, främja arbetet med Hälsounionen, främja resiliens, inklusive digital resiliens för att göra EU motståndskraftigt mot cyberattacker, samt implementera återhämtningsfonden Next Generation EU där Faciliteten för återhämtning och resiliens ingår. 
  2. Stimulera diskussion om framtidens EU: Större delen av arbetet med konferensen för Europas framtid kommer att implementeras under Sloveniens ordförandeskap.
  3. En union för det europeiska sättet att leva, rättsstatsprincipen och lika kriterier för alla: Slovenien vill framförallt fokusera på rättsstatsprincipen och kommer att organisera en ”årlig dialog” om hur EU och enskilda medlemsstater upprätthåller rättsstatens principer. 
  4. Ett trovärdigt och säkert EU som kan säkerställa säkerhet och stabilitet i närområdet: Slovenien vill bl.a. stärka de transatlantiska relationerna samt främja stärkt samarbete med NATO. Slovenien vill även fokusera på relationerna med länderna på västra Balkan och hoppas även man ska göra framsteg i förhandlingarna om EU:s nya migration- och asylpakt. 

Mer information om Sloveniens ordförandeskap finns här.

Sverige tilldelas €95 miljoner av EU som kompensation för Brexit

Det är genom den så kallade ”Brexitjusteringsreserven” (Brexit Adjustment Reserve) som Sverige väntas tilldelas 95 miljoner euro, förutsatt att Europaparlamentet och Ministerrådet godkänner EU-kommissionens förslag. Finansieringen ska gå till de regioner, företag och ekonomiska sektorer som drabbas hårdast av Brexit.

Syftet med Brexitjusteringsreserven (fortsättningsvis reserven) är att kompensera EU:s medlemsländer för effekterna av Storbritanniens utträde ur EU. Reserven ska ge ekonomiskt stöd till de sektorer, företag, regioner och lokalsamhällen som drabbas hårdast av Brexit. Reserven har en totalbudget om 5 miljarder euro, varav Sverige föreslås tilldelas 95 miljoner euro. 

Alla EU:s medlemsländer kommer att tilldelas finansiering genom reserven och medlen kommer att utbetalas i två omgångar, en utbetalning under 2021 och en under 2024. Utbetalningen som ska äga rum under 2021 fördelas med hjälp av en fördelningsmekanism som baseras på nationell statistik inom två områden; mängden fisk som medlemslandet fångar i Storbritanniens ”exklusiva ekonomiska zon” (fiskevatten) samt handelsvolymen (för varor och tjänster) mellan medlemslandet och Storbritannien. Utbetalningen 2024 kommer att gå till individuella fall som är i behov av ytterligare kompensation. 

De medlemsländer som kommer att få mest medel per invånare genom reserven inkluderar Irland, Nederländerna, Tyskland, Belgien och Danmark men Sverige får även förhållandevis stor del av reserven. Sverige får t.ex. 9 euro per invånare i kompensation för handelsvolymen och 0,6 euro per invånare i kompensation för hur fiskesektorn påverkas. 

Nätverket CPMR har presenterat en analys av instrumentet som bland annat framhäver att dess huvudsyfte är att mildra de negativa konsekvenserna av Brexit på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU samt att reserven ska fokusera på investeringar i de regioner och lokala samhällen som drabbas värst av Brexit. Därför menar CPMR att medlemsstaterna bör föra en dialog med regioner och kommuner om hur medlen ska användas. 

Just nu pågår förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet (medlemsstaterna) om EU-kommissionens förslag gällande Brexitjusteringsreserven. När en överenskommelse nåtts mellan Europaparlamentet och rådet kan lagstiftningen träda i kraft och medlen börja utbetalas.

Läs mer om Brexitjusteringsreserven här.

Läs CPMR:s analys av Brexitjusteringsreserven här

EU lanserar en ny plan mot cancer

I samband med Världscancerdagen presenterade EU en ny plan mot cancer. Planen är ett politiskt åtagande för att minska cancersjukdomarna i EU och en viktig byggsten i arbetet att främja en hälsounion. EU kommer att öronmärka 4 miljarder euro för arbetet med den nya planen mot cancer, varav 1,25 miljarder euro kommer att komma från EU4Health som är det nya sektorsprogrammet för insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Under 2020 drabbades 2,7 miljoner människor i EU av cancer och antalet cancerfall beräknas öka med 24% fram till 2035, för att bli den vanligaste dödsorsaken i EU. Detta är en utveckling som EU vill förhindra och därför lanseras nu den nya planen mot cancer. Planen tar sin utgångspunkt i forskning, innovation och ny teknik och är en strategi för att främja förebyggande åtgärder, behandling och vård av cancer. För att främja forskning och innovation kommer ett nytt europeiska kunskapscentrum om cancer att inrättas, med syfte att samordna cancerrelaterade initiativ på EU-nivå. 

Planen mot cancer ämnar hantera hela sjukdomsförloppet, från förebyggande åtgärder till att öka livskvaliteten för både patienter och de som överlever en cancerdiagnos. Planen bygger på fyra åtgärdsområden vilka inkluderar totalt tio flaggskepsinitiativ och tillhörande kompletterande åtgärder. De fyra åtgärdsområden är:

  1. Förebyggande åtgärder för att motverka de främsta riskfaktorerna, till exempel tobak- och alkoholkonsumtion samt miljöföroreningar.
  2. Förbättra tidig upptäckt och diagnos av cancer. EU ämnar bland annat stödja medlemsländerna för att öka screeningen av bröst-, livmoderhals-, tjock- och ändtarmscancer genom att presentera ett nytt EU-program för cancerscreening. 
  3. Främja diagnos och behandling genom att motverka ojämlik cancervård och förbättra tillgången till läkemedel. Ett jämlikhetsregister för cancer kommer att inrättas för att identifiera skillnader och ojämlikheter i cancervård mellan medlemsländer och regioner. 
  4. Förbättrad livskvalitet för patienter och canceröverlevare. För att åstadkomma detta kommer EU bland annat att lansera initiativet ”Bättre liv för cancerpatienter”. 

Mer information om EU:s nya cancerplan finns här

Besök hemsidan för EU:s plan mot cancer här.

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här

Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s gröna giv

Den 25 januari organiserade de svenska stads- och regionkontoren (SveReg) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel ett webbinarium om den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi som också fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050. Över 200 personer deltog och lyssnade till presentationer av talare från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Sveriges ständiga representation vid EU, SKR och från ett flertal region- och stadskontor.

Webbinariet inleddes av Daniel Mes, företrädare för Frans Timmermans kabinett, vice-ordförande i EU-kommissionen och huvudansvarig för den gröna given. EU är mycket angeläget om att genomföra den gröna given och att bli den första klimatneutrala kontinenten. Pandemin och krisen som orsakas av COVID-19 visar att samhällen i framkanten av den gröna omställningen också är mer resilienta. EU har nu ett gyllene tillfälle att använda den nya långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumenten för att skynda på den gröna omställningen, vilket även kommer öka EU:s resiliens och motståndskraft mot framtida kriser. Mes betonade också att den gröna given kommer att genomföras i praktiken av EU:s regioner och kommuner och att utan samverkan med lokal och regional nivå kommer inte EU att lyckas genomföra den gröna omställningen. 

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker och ledamot i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedel fokuserade sin presentation på EU:s nya klimatlag. För att EU ska bli klimatneutralt 2050 måste vi ställa om från en stål- och kolunion till en klimatunion. Den nya klimatlagen är en inspiration för andra länder och kontinenter och det är viktigt att EU levererar en stark klimatlag. Europaparlamentets ambition är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och här har kommunerna och regionerna en mycket viktig roll att spela. 

En paneldiskussion med representanter för flera av region- och stadskontoren, där Region Värmlands Brysselkontor var representerat, diskuterade också hur den gröna given påverkar regionkontorens arbete och vilka frågor kontoren prioriterar inom ramen för den gröna given. 

Över 200 personer deltog i det mycket lyckade webbinariet. En längre återrapportering går att läsa här.  

 

EU-kommissionen inleder diskussion om den åldrande befolkningen

EU-kommissionen har lanserat en grönbok om åldrande med syfte att initiera en bred politisk diskussion om möjligheterna och utmaningarna som följer av att Europas befolkning blir allt äldre. Samtidigt lanseras ett samråd där EU-kommissionen vill samla in synpunkter på hur EU bör arbeta med den åldrande befolkningen.

Idag är 20% av EU:s befolkning äldre än 65 år och 2070 beräknas andelen ha ökat till 30%, samtidigt kommer andelen personer över 80 år att uppgå till 13% år 2070. Det innebär att EU:s ”åldersberoende” (old-age dependency ratio) beräknas uppgå till 59% 2070, till skillnad från idag när den är ca 34%. Detta innebär att det kommer att finnas färre än två personer i arbetsför ålder för varje person som är 65 år och äldre i EU år 2070. 

EU-kommissionen vill nu diskutera möjligheterna och utmaningarna som uppstår av den allt äldre befolkningen på ekonomin och samhället i stort. Därför har kommissionen publicerat en grönbok om åldrande som omfattar ett flertal områden, inklusive hur EU kan främja en hälsosam livsstil, livslångt lärande, stärka hälso- och sjukvårdssystemen samt den åldrande befolkningens påverkan på arbetsmarknaden, pensionssystemen och sociala skyddsnät. En grönbok är ett dokument som EU-kommissionen offentliggör för att stimulera till diskussion i en särskild fråga. Grönboken återföljs av ett samråd och kan ibland ligga till grund för förslag till lagstiftning på området.

I samband med att grönboken publicerades öppnade även ett offentligt samråd som riktar sig till invånare, civilsamhälle, regioner och kommuner. Syftet med samrådet är diskutera hur EU kan hantera de sociala och ekonomiska effekterna av den åldrande befolkningen. Samrådet berör ett brett antal områden som utbildning, sysselsättning och socialpolitik, folkhälsa, transporter samt regional och lokal utveckling. Samrådet är öppet fram till den 21 april.

Mer information om grönboken finns här.

EU:s faktablad om grönboken finns här.

Mer information om samrådet finns här

EU gör framsteg gällande andelen förnybar el

En ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att EU gör framsteg gällande andelen förnybar el. Produktionen av förnybar el har nämligen fördubblats sedan 2005 och förnybar el representerar nu 34% av all el som produceras i EU. 

Den ökade andelen förnybar el har haft flera positiva effekter på miljön, bl.a. minskade växthusgasutsläpp samt minskad övergödning och försurning. Trots den positiva utvecklingen varnar Europeiska miljöbyrån för att en snabbare omställning av elsektorn krävs framöver. 

Elsektorn orsakar ungefär en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp i EU och den största delen av elektriciteten i EU, ungefär 38%, produceras fortfarande av fossila bränslen.

Den gröna given slår fast att EU ska vara klimatneutralt 2050 och förhandlingar pågår mellan Ministerrådet och EU-parlamentet om den nya klimatlagen som innehåller skärpta klimatmål för 2030. Ministerrådet har enats om att växthusgasutsläppen måste minska med 55% till år 2030 (jämfört med 1990-års nivår) men EU-parlamentet vill att minskningen ska vara 60%. 

Europeiska miljöbyrån slår fast att en förstärkning av klimatmålen kräver en ännu snabbare övergången till förnybar el. Andelen förnybar el i EU behöver öka från dagens 34% till 70% 2030 och till mer än 80% 2050 för att målen ska nås. Så trots den positiva utvecklingen sedan 2005 måste den förnybara elens andel av EU:s elproduktion fördubblas ytterligare en gång, på bara tio år, för att EU ska nå de nya klimatmålen. 

Läs hela rapporten här

Europaåret för järnvägen får egen hemsida

Vi har tidigare rapporterat om att 2021 har blivit utsett till Europaåret för järnvägen. Med detta initiativ vill EU-kommissionen uppmärksamma fördelarna som tågtransporter och järnvägen erbjuder som ett hållbart alternativ för både människor, ekonomi och klimat. 

Nu har EU-kommissionen även lanserat en hemsida för initiativet för att samla information om kampanjer, evenemang och olika initiativ som organiseras under 2021 för att sätta järnvägen i fokus i hela Europa. 

I EU representerar järnvägen mindre än 0,5% av transportsektorns växthusgasutsläpp, vilket gör den till den mest hållbara formen av person- och godstransport. Det är dock enbart 7% av persontransporter och 11% av godstransporter i EU som genomförs med järnväg. Ett syfte med Europaåret för järnväg är uppmärksamma klimatfördelarna med järnvägen för att öka järnvägens andel av person- och godstransporter i EU. Detta ses som en viktig del i genomförandet av den Gröna given och för att EU ska nå det uppsatta målet att bli klimatneutralt 2050. 

Under 2021 kommer EU-kommissionen även att presentera flera lagstiftningsinitiativ med koppling till järnvägen, bl.a. ett förslag om ett nytt industriellt partnerskap inom järnvägsindustrin. Det kommer också organiseras flera intressanta webbinarier och konferenser för att uppmärksamma Europaåret för järnvägen, bl.a. den 28 januari när ett seminarium organiseras om hur EU:s långtidsbudget 2021 – 2027 kan stödja investeringar i järnvägen. 

Mer information finns på hemsidan för Europaåret för järnvägen

Portugal tar över ordförandeskapet i ministerrådet

Den 1 januari tog Portugal över ordförandeskapet i ministerrådet. Ordförandeskapets slogan är ” Nu ska vi uppnå en rättvis, grön och digital återhämtning”. 

Portugal har tre övergripande prioriteringar under ordförandeskapet:

  1. Främja återhämtningen från COVID-19 och säkerställa att återhämtningen samtidigt främjar den digitala och gröna omställningen.
  2. Genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och därigenom säkerställa att den gröna och digitala omställningen blir rättvis och inkluderande.
  3. Stärka EU:s autonomi, säkerställa att EU är öppet mot omvärlden och tar en ledande roll i det globala klimatarbetet.  

Inom ramen för de tre övergripande prioriteringarna kommer stort fokus att ligga på att implementera den nya långtidsbudgeten och återhämtningsfonden Next Generation EU. Under våren ska bland annat de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna godkännas vilket krävs för att medlemsländerna ska få tillgång till medel genom Faciliteten för återhämtning och resiliens. 

Att genomföra den euroepiska pelaren för sociala rättigheter kommer att vara ett centralt tema under det portugisiska ordförandeskapet, för att hantera de sociala effekterna av COVID-19 pandemin och främja en inkluderande och rättvis grön och digital omställning. 

Portugals ordförandeskap kommer också att stödja utvecklingen av en europeisk hälsounion, för att stärka EU:s möjligheter att hantera framtida kriser på hälsoområdet. Ytterligare en prioriterad aktivitet för ordförandeskapet är att säkerställa att vaccinationsprocessen mot COVID-19 implementeras samtidigt i alla EU:s medlemsländer. 

Läs mer om det portugisiska ordförandeskapet här.