EU allt närmare att sluta det största handelsavtalet någonsin

Europaparlamentet röstade idag för handelsavtalet mellan EU och Japan. De stora vinnarna är små- och medelstora företag vars export till Japan nu underlättas.

Handelsavtalet mellan EU och Japan, som har förhandlats sedan 2013, är det första bilaterala avtalet någonsin mellan parterna. Avtalet är också unikt i ett annat avseende, det är nämligen första gången Parisavtalet uttryckligen hänvisas till i ett handelsavtal.

Europaparlamentet röstade för handelsavtalet, som kommer att ta bort nästan alla tullar som årligen kostar företagen i EU cirka en miljard euro, med en stor majoritet då 474 ledamöter röstade för, 152 röstade mot och 40 avstod.

Handelsavtalet kommer att öppna upp det största handelsområdet någonsin. Japan och EU:s ekonomier motsvarar tillsammans nästan en tredjedel av världens totala BNP och berör 635 miljoner människor.

De stora vinnarna på handelsavtalet är de små- och medelstora företagen, som står för 78 procent av EU:s export till Japan. Handelsavtalet kommer särskilt att gynna producenter av kött, mejeriprodukter, textil, läder, alkoholhaltiga drycker och produkter för järnvägsunderhåll.

Handelsavtalet innehåller även skrivelser om skydd för arbetare och att verka för att motverka olaglig skogsavverkning.

Nästa steg i processen är att EU:s medlemsländer ska ratificera handelsavtalet den 21 december. Handelsavtalet kan därmed börja gälla redan den första februari 2019, då Japan redan ratificerat det.

Läs kommissionens pressmeddelande här.

EU-kommissionen lägger fram plan för att främja utvecklingen av artificiell intelligens i Europa

EU-kommissionen presenterade den 7 december sin handlingsplan för att främja utvecklingen av artificiell intelligens (AI) i Europa. Handlingsplanen innehåller bland annat bättre samordning för att maximera investeringarna i utvecklingen av AI. Fram till 2020 ska minst 20 miljarder Euro i offentliga och privata investeringar gå till forskning och innovation inom AI.

Artificiell intelligens är system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera sin omgivning och utifrån det ta egna beslut för att uppfylla uppsatta mål. Därmed kan enklare uppgifter automatiseras. Exempel på områden och branscher där det läggs stor vikt på att utveckla AI är bilindustrin, sjukvård, utbildning och klimatsmart energi.

Handlingsplanen, som kommissionen utlovade att ta fram i sin AI-strategi som kommissionen presenterade i april 2018, har utarbetats tillsammans med medlemsstaterna.

I handlingsplanen slår kommissionen fast att AI kan förbättra människors liv och vara fördelaktigt för samhället och ekonomin, då det kan generera bättre sjukvård, effektivare offentlig administration, säkrare transporter, mer konkurrenskraftig energi och hållbart jordbruk.

Kommissionen lanserar handlingsplanen på grund av att investeringsnivåerna i AI inom EU är alltför små och utspridda. Fokus i handlingsplanen är därför att maximera investeringarna genom partnerskap för att kunna konkurrera med USA och Kina gällande utvecklingen av AI. Kommissionen investerar därför mer pengar än tidigare på utveckling av AI, i syfte att även stimulera privata investerar. Totalt avser kommissionen att de samlade investeringarna i forskning och innovation inom AI ska uppgå till 20 miljarder Euro till 2020. Det är en ökning med 70% jämfört med perioden 2014–2017.

För att maximera investeringarna lägger kommissionen fram ett antal åtgärder. Bland annat ska alla medlemsstater ta fram nationella AI-strategier färdiga till mitten av  2019, ett nytt europeiskt offentligt-privat partnerskap inom AI ska inrättas, en ny uppstartsfond för uppstartsföretag och innovatörer inom AI ska startas samt att världsledande AI-enheter ska utvecklas och sammanlänkas.

Läs kommissionens pressmeddelande här.

Ladda ner kommissionens faktablad här. 

Gratis Interrail-pass i sommar

Initiativet DiscoverEU möjliggör för 12 000 18-åringar att vinna ett gratis Interrail-pass i sommar. Ansökningsomgången är öppen till den 11 december 2018.

Genom Interrail kan man med endast en tågbiljett åka över gränser mellan upp till 30 europeiska länder. Interrail startade redan 1972 och var då främst designat för ungdomar, men har idag utvecklats till att årligen nyttjas av runt 250 000 resanden i alla åldrar.

Det var efter ett initiativ från Europaparlamentet som Kommissionen i början av 2018 tog steget att börja implementera beslutet om gratis Interrail-pass under namnet DiscoverEU. Totalt kommer 12 000 18-åringar att vinna ett pass som är giltigt upp till 30 dagar mellan 15 april och 31 oktober. Resan ska äga rum inom EU:s medlemsstater, och vinnarna har möjlighet besöka upp till fyra stycken.

DiscoverEU syftar till att låta unga människor uppleva Europas mångfald för att lära sig mer om andra människors kulturer. Detta antas främja den europeiska identiteten bland unga och stärka europeiska värderingar.

DiscoverEU kommer att ta emot ansökningar fram till den 11 december och för att kunna ansöka ska man vara 18 år den 31 december 2018.

Läs mer om hur du ansöker här

EU-parlamentet lanserar ny plattform: Det här gör EU för dig

Europaparlamentet har lanserat en ny hemsida som syftar till att sprida kunskap om EU:s positiva inverkan på medborgarnas liv och EU:s regioner. Fyra initiativ och projekt med EU-stöd som bedrivs i Värmland tas upp som exempel.

Hemsidan är framtagen av Europaparlamentets utredningstjänst EPRS tillsammans med EU-institutionernas kommunikations-och översättningstjänster. Tillsammans har de tagit fram hundratals informationsblad på svenska där exempel på den positiva inverkan som EU har på människors liv presenteras. Det handlar om vad EU gör för ditt jobb, din familj, din hälso- och sjukvård, dina fritidsintressen, dina resor, din säkerhet, dina konsumentval och dina sociala rättigheter.

Det går även att klicka sig fram till vad EU gör för din region och där kan man läsa om fyra initiativ och projekt med EU-stöd som bedrivs i Värmland:

  • Projektet ”Den nya stål- och metallindustrin – Kunskap, Kvalitet och Konkurrenskraft” bedrivs på Bergsskolan i Filipstad och syftar till att stärka konkurrenskraften hos de 25 medverkande företagen genom innovation och kompetensförsörjning. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Värmland och sju värmländska kommuner, tillsammans med EU.
  • På Karlstads universitet har en forskningsmiljö inom skogsbaserad bioekonomi byggts upp. Syftet är att få fler små och medelstora företag att bli mer aktiva i forsknings- och innovationsprojekt. Ett projekt som bedrivs handlar bland annat om biobaserade produkter, biobaserade livsmedelsförpackningar, förbättrat skogsbaserad processteknik samt ett effektivare arbete med innovation. Projektet med att bygga upp en forskningsmiljö för en hållbar skogsbaserad bioekonomi finansieras av Tillväxtverket och Region Värmland tillsammans med EU.
  • Central Scandinavia Borderland är ett samarbete mellan Värmlands län och angränsande regioner i Norge som syftar till att öka den värmländska järnvägens kapacitet och utveckla en tillväxtstrategi för Värmland genom bättre förbindelser mellan Örebro och Stockholm, samt Oslo och Göteborg.
  • Två projekt för ungdomar mellan 15 och 24 år: ”Värmlands Unga” och ”Värmlands Framtid” är samarbeten mellan olika kommuner, landstinget och Försäkringskassan som får stöd av EU genom den Europeiska Socialfonden. Det förstnämnda projektet syftar till att motverka skolavhopp och det andra att minska ungdomsarbetslösheten. Projektägare är Karlstads kommun.

Se vad EU gör för dig genom att klicka här

Sammanfattning av den nationella dialogkonferensen

Den 14 november hölls den nationella dialogkonferensen om den framtida sammanhållningspolitiken. Konferensens moderator, Rolf Fredriksson, som tidigare arbetat som Brysselkorrespondent för SVT, har nu släppt sin sammanfattning av dagen.

Under våren 2018 hölls åtta regionala dialogkonferenser i Sverige, i syfte att öka sammanhållningspolitikens synlighet, betona dess mervärde samt öka kunskapen om EU bland politiker och allmänhet. Som avslutning på året bjöd EU-kommissionen, Europaforum Norra Sverige och Council for European Municipalities and Regions (CEMR), Sveriges kommuner och landstings (SKL) paraplyorganisation i Bryssel, in till en nationell dialogkonferens i Stockholm.

Konferensen inleddes med en inledande panel om EU:s långtidsbudget 2021-2027, där Katarina Areskoug Mascarenas, Chef på EU-kommissionens kontor i Stockholm, Carolina Gunnarsson från SKL och Eva Sjögren från EU-kansliet i statsrådsberedningen redogjorde för sina utgångspunkter.

Konferensen fortsatte med en panel och presentationer om socialfonden. Deltog i panelen gjorde bland andra Annika Roosing från ESF-rådet som talade om deras verksamhet och Katarina Ivankovic-Knezeviz från EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (DG EMPL) som talade om implementeringen av den sociala pelaren.

Vidare hölls en panel och presentationer om regionalfonden, där talade bland andra Lena Andersson Pench, från EU-kommissionens generaldirektorat för regional utveckling och stadspolitik (DG REGIO) om kommissionens förslag till ändringar gällande strukturfonderna.

Konferensen avslutades med att Kent Johansson, tidigare regionsråd i Västra Götaland och EU-parlamentariker, delade med sig av sina erfarenheter om användning av EU-medel, samt intressant diskussion med Anna Stellinger, Kommerskollegiums generaldirektör,om konsekvenserna av Brexit.

Konferensens moderator, Rolf Fredriksson som tidigare arbetat som Brysselkorrespondent för SVT, har sammanfattat konferensen. I den går det mer detaljerat läsa om panelerna och presentationerna som hölls.

Läs Rolf Fredrikssons sammanfattning här

EU-kommissionen presenterar strategi för ett klimatneutralt Europa till 2050

EU-kommissionen presenterade den 28 november sin strategi för ett klimatneutralt Europa. Strategin börjar gälla 2030 och visionen är att Europas ekonomi ska vara blomstrande, modern och konkurrenskraftig och samtidigt klimatneutral till 2050.  

Strategin syftar till att Europa ska leda utvecklingen för en hållbar utveckling genom investeringar i ny teknik samt att stimulera omställningen av Europas finansmarknad och industri. Kommissionen betonar även att den nya strategin ska vara rättvis. Ingen människa eller region ska lämnas på efterkälken. EU kommer att stödja dem som påverkas mest av omställningen så att alla klarar att anpassa sig till de nya kraven i en klimatneutral ekonomi, skriver kommissionen i sitt pressmeddelande.

Strategin är en intensifiering av ansträngningarna för att Europa ska kunna bli världens första större ekonomi som blir klimatneutral till 2050. Klimatneutralitet är nödvändigt, möjligt och i Europas intresse. Det är nödvändigt om vi ska klara de långsiktiga temperaturmålen från Parisavtalet, säger Arias Cañete, EU:s kommissionär med ansvar för klimatåtgärder och energi.

För att nå målet om ett klimatneutralt Europa till 2050 har kommissionen i sin strategi pekat ut sju strategiska områden där det behovs gemensamma åtgärder. Områdena är energieffektivitet, användning av förnybar energi, ren och uppkopplad mobilitet, konkurrenskraftigt näringsliv och cirkulär ekonomi, infrastruktur och sammanlänkningar, bioekonomi och naturliga koldioxidsänkor samt ingång och lagring av koldioxid för att hantera återstående utsläpp.

Strategin är en uppmaning till Europeiska rådet, EU-parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén att beakta målet om ett klimatneutralt Europa 2050 i sitt arbete. Hur strategin kan uppnås vill kommissionen att EU:s stats- och regeringschefer, och alla ministrar i berörda rådskonstellationer, har diskuterat inför EU-toppmötet i Sibiu den 9 maj 2019. Strategin är även en uppmaning till nationella parlament, näringsliv, NGO:s, kommuner och regioner och medborgarna att se till att EU förblir ledande angående att verka för en hållbar utveckling.

Läs hela EU-kommissionens pressmeddelande här