EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Omställningen till en cirkulär ekonomi på god väg: EU-kommissionen har sjösatt samtliga åtgärder på bara tre år

Inför EU-kommissionen årliga konferens om cirkulär ekonomi presenterades en ”framstegsrapport” om hur implementeringen av paketet om cirkulär ekonomi fortgår. Enligt kommission är ”den cirkulära ekonomin nu en global trend som inte går att vända”.

EU-kommissionen offentliggjorde den 4 mars sin rapport om genomförandet av åtgärder inom handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Samtliga 54 åtgärder, vilka antogs i december 2015, har genomförts eller är på god väg att genomföras i skrivande stund. Framstegsrapporten presenterades i samband med EU-kommissionens årliga konferens för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, som organiserades i Bryssel 6-7 mars.

Rapporten presenterar de resultat som har uppnått hittills och vilka åtgärder som EU-kommissionen identifierar som väsentliga för en framtida klimatneutral och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Framstegsrapporten visar att kommissionens handlingsplan har påskyndat omställningen till en cirkulär ekonomi i EU. Antalet sysselsatta i ”cirkulära sektorer” har t.ex. ökat. 2016 var antalet sysselsatta 6% högre inom dessa sektorer jämfört med 2012. Andra framsteg är att satsningarna på cirkulär ekonomi har bidragit till att skapa nya affärsmöjligheter och utvecklat nya marknader. Rapporten visar bland annat att cirkulära verksamheter generade 147 miljarder euro i mervärde under 2016.

Några av de åtgärder som EU-kommissionen har genomfört, och som kommissionen poängterar som centrala för den cirkulära ekonomin är:

  • EU:s strategi för plast, som är världens första heltäckande plaststrategi, och som innehåller förslag om hur EU bl.a. ska minska förbrukningen av engångsartiklar i plast
  • Satsningar på forskning- och innovation, samt stöd till industrin för anpassning till en cirkulär ekonomi. Under 2016 – 2020 har EU mobiliserat ca 10 miljarder euro till omställningen mot en cirkulär ekonomi
  • Moderniserade avfallshanteringssystem med nya mål för återvinning, som ska förbättra omvandling av avfall till resurser.

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, som ansvarar för sysselsättning, investeringar, tillväxt och konkurrenskraft, menar att Europa besitter en enorm potential för en företagsam omställning inom ramen för hållbar utveckling. Det är dock viktigt att se till att det arbete som har inletts på EU-nivå påskyndas, för att Europa ska kunna dra så stor nytta som möjligt av omställningen till en cirkulär ekonomi.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.

Utvärdering av den europeiska migrationsagendan: Migrationstrycket når den lägsta nivån på 5 år

EU-kommissionen har presenterat en sammanställning av de senaste årens utveckling och framtida utmaningar gällande EU:s migrationspolitik. Enligt kommissionen är det viktigt att EU följer upp och upprätthåller den europeiska migrationsagendan samt stärker EU:s yttre gränser. 

Den 6 mars publicerade EU-kommissionen en framstegsrapport angående implementeringen av den europeiska migrationsagendan. I rapporten belyser EU-kommissionen vad för typ av åtgärder som erfordras i framtiden, vad för typ av insatser som EU har utfört sedan migrationskrisen 2015, samt de utmaningar som kvarstår. Enligt EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, kvarstår strukturella problem i EU för hur man hanterar migrationsfrågor. Timmermans menar att det krävs ytterligare solidariska insatser i Europa och att varje medlemsland måste ta sitt ansvar gällande migrationsfrågor.

EU har under de gångna åren hjälpt miljontals människor med stöd och skydd, genomfört lyckade operationer för att lösa upp smugglingsnätverk och räddat många liv. Siffror visar på att antalet nyanlända till EU har minskat kraftigt och den nuvarande nivån skildrar en minskning på 90% jämfört med 2015.

Av de omedelbara utmaningar som kommuniceras av EU-kommissionens rapport så riktas stort fokus mot yttre åtgärder och gränskontroller. Kommissionen menar att EU, inför nästa programperiod har ett fortsatt starkt behov av en övergripande migrationsstrategi som möjliggör flexibla, kontinuerliga och resoluta åtgärder inom ramen för den europeiska migrationsagendan.

Den europeiska migrationsagendan grundar sig på fyra pelare:

  • Att komma åt orsakerna till irreguljär migration
  • Stärkt gränsförvaltning
  • Skydd och asyl
  • Laglig migration och integration

Enligt kommissionen behöver EU anslå stöd till de länder som är direkt kopplade till de olika medelhavsrutterna, bland annat Grekland och Marocko. Vidare understryks också behovet av flerdimensionella samarbeten där EU tillsammans med exempelvis Afrikanska Unionen (AU) och FN samverkar.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.

 

Framsteg i Europa på jämställdhetsfronten: Ökad jämlikhet mellan kvinnor och män

I samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars offentliggjorde EU-kommissionen sin rapport om jämställdhet mellan kvinnor och män. Utvecklingen i Europa går åt rätt håll, sysselsättningsgraden är högre än någonsin, men det går för långsamt.

Junckerkommissionen kommunicerade den 7 mars 2019 års rapport om jämlikhet, och trots framsteg i Europa så visar EU-kommissionens siffror att det fortfarande finns stora ojämlikheter. Kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans menar att utvecklingen går i snigelfart, och på vissa håll går utvecklingen rentav åt fel håll.

Jämställdhetsrapporten kommunicerar bland annat att det är större risk att kvinnor hamnar i fattigdom. Lönerna är i snitt 16% lägre än männens, trots att det för 62 år sedan i Romfördraget ratificerades en bestämmelse om lika lön. Rapporten visar att löneskillnaden skapar en oroväckande pensionsklyfta, vilket för vissa länder innebär att äldre kvinnor inte har råd med hälso- och sjukvård.

Kvinnor är alltjämt underrepresenterade i politiska sammanhang, av de 28 parlamenten i EU, leds endast 6 stycken av kvinnor. EU:s kommissionär för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet, Věra Jourová, uppmanar att fler medlemsstater föreslår kvinnliga kandidater till posten som EU-kommissionär.

Sysselsättningsgraden i EU nådde 2017 sin högsta siffra någonsin, 66.4%, men det skiljer sig mycket mellan medlemsstaterna. EU-kommissionen rekommenderade bland annat Tyskland att förbättra villkoren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

EU-kommissionen har öppnat ett samråd om lika lön, vilken är öppen till och med den 5 april. Kommissionen önskar svar från ett så brett spektrum som möjligt.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs 2019 års jämställdhetsrapport här.

Lämna synpunkter till EU-kommissionen här.

SKL har lanserat en ny plattform: Lär andra om EU

Med anledning av vårens Europaparlamentsval har SKL samlat information om hur EU och det kommande valet påverkar Sveriges medborgare och organisationer.

Den 28 februari lanserade SKL sin nya plattform, ”Lär andra om EU”, vilket är ännu ett steg mot att öka kunskapen kring hur EU fungerar och påverkar oss. På plattformen återfinns bland annat information om hur valet påverkar kommunmedborgare, hur EU:s beslutsprocess ser ut och hur EU fungerar i lokalpolitiken.

SKL tillhandahåller ett brett utbud av information och välkomnar alla att använda den vidare inom sina organisationer. Sidan erbjuder även en översikt av SKL:s EU-relaterade arbete, där även webbsändningarna av ”På gång inom EU” återfinns, vilka Region Värmlands Brysselkontor tidigare rapporterat om. Nästa schemalagda webbsändning är den 7 maj.

Vårens Europaparlamentsval närmar sig med stormsteg och SKL:s hemsida är en bra utgångspunkt för att lära sig mer och sprida information om valet.

Läs mer om SKL:s plattform här.

 

EU-kommissionen har publicerat riktlinjer för sammanhållningspolitiska medel och investeringar för Sverige 2021-2027

Enligt kommissionen bör Sverige prioritera skräddarsydda smarta specialiseringsstrategier samt stöd till medelinkomstregioner för att öka deras konkurrenskraft.

Den 27 februari presenterade EU-kommissionen den landspecifika rapporten för Sverige.  I rapportens ”Bilaga D” presenteras även ”Investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 för Sverige”. Bilagan avser att vara utgångspunkt i dialogen mellan kommissionen och Sverige inför programplaneringen av den kommande sammanhållningspolitiken.

Bilagan, som i hög grad riktar fokus mot Sveriges medelinkomstregioner, inklusive Norra Mellansverige (där Region Värmland inbegrips), understryker att det finns distinkta regionala skillnader i fråga om konkurrenskraft och innovationsresultat, och därmed ett starkt behov att uppmuntra utveckling i medelinkomstregioner. Bland annat, så kallar EU-kommissionen på än mer skräddarsydda system för smart specialisering, fler regionala samarbeten, stöd till befintliga kluster och en alltjämt mer avancerad användning av konkurrenskraftig teknik.

Sverige behöver öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och EU-kommissionen understryker att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Sverige behöver aktivt ta fram fler innovativa produkter, marknaden behöver utvecklas och Sverige bör anpassa sig till utvecklingen. Därutöver placeras landet som ett av de OECD-länder med lägst andel kvinnliga entreprenörer, vilket behöver åtgärdas för att nå ekonomins fulla potential.

EU-kommissionen poängterar också Norra Mellansveriges roll i hur sammanhållningspolitiken ska genomföras framöver. Pilotprojektet beträffande industriell omvandlingen framhävs som central, särskilt gällande arbetet som görs inom pilotprojektet om utfasningen av fossila bränslen, effekterna av ny teknik och en inkluderande tillväxt i regionen.

Den 6 mars anordnar EU-kommissionen i Stockholm ett lanseringsevenemang med ett tillhörande seminarie för att behandla rapporten. Eventet kommer också att websändas.

Läs EU-kommissionens landspecifika rapport här.

Läs mer om lanseringsevenemanget här.

Ministerrådet och Europaparlamentet överens om det nya programmet för ett digitalt Europa

Ministerrådet och Europaparlamentet har enats om EU-kommissionens förslag gällande programmet för ett digitalt Europa. Programmet kommer att finansiera satsningar gällande digitalisering för 9,2 miljarder euro under 2021 – 2027.

Digital Europe är EU:s första digitala program, vilket enligt kommissionären för digital ekonomi och samhälle, Mariya Gabriel positionerar EU i framkant av den digitala eran.

Som en del av långtidsbudgeten för 2021-2027 föreslog EU-kommissionen i juni 2018 ett nytt sektorsprogram med fokus på digitala frågor, vilket nu Ministerrådet och Europaparlamentet enats om i en provisorisk politisk överenskommelse.

Programmet för ett digitalt Europa kommer utformas enligt följande fem fokusområden och budgetfördelning:

  • Superdatorer 2.7 miljarder €
  • Artificiell Intelligens 2.5 miljarder €
  • Cybersäkerhet och tillit 2 miljarder €
  • Avancerad digital kompetens 700 miljoner €
  • Säkerställa en bred användning och etablering av digital teknik i ekonomin och samhället. 1.3 miljarder €

Programmet syftar till att stödja de områden som ingen medlemsstat på egen hand kan tillgodose, samt de områden som beräknas vara mest i behov av offentlig finansiering. Det föreslagna programmet inbegriper investeringar på 9,2 miljarder euro under 2021-2027.

Läs mer om överenskommelsen här.

Läs mer om programmet för ett digitalt Europa här.

Nu kan du ansöka om aktivitetsbidrag inför European Youth Week

I egenskap av organisation, kommun, skola eller grupp av ungdomar är det nu möjligt att ansöka om finansiering på upp till 15 000 kr för att genomföra projekt inom ramen av European Youth Week.

European Youth Week äger rum mellan den 29 april och 5 maj, och tema för årets upplaga av evenemanget är ’Democracy and me’. Projekt under European Youth Week kan vara allt från att organisera en workshop till att arrangera ett marathon, vilket möjliggör en rikt nyanserad vecka av demokratiperspektiv bland unga runt om i Europa.

Villkor för att organisera ett evenemang är att det sker i något av Erasmus+ länderna, vilka utöver EU-länder omfattar bland annat Norge, Island och Norra Makedonien. Vid intresse finns Emma Bäck (emma.back@mucf.se) från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att tillgå för ytterligare information. Sista datum att ansöka är den 7 mars.

Läs mer om European Youth Week här.

 

 

Skogsorganisationer publicerar svar på EU-kommissionens utvärdering av skogsstrategin

I kölvattnet av EU-kommissionens utvärdering av EU:s skogsstrategi påpekar europeiska skogsorganisationerna att EU:s policys och strategier måste bli mer samstämmiga.

Ett flertal intresseorganisationer som arbetar för att främja skogsindustriernas intressen på EU-nivå publicerade den 4:e februari ett svar på EU-kommissionens utvärdering av skogsstrategin. Utvärderingen av EU:s skogsstrategi presenterades av EU-kommissionen i december. Några av de undertecknade intresseorganisationerna är bland andra CEPF, CEPI, UEF och FECOF.

EU:s policy- och strategiramverk har utvecklats i rask fart sedan den nuvarande skogsstrategin antogs 2013. Samtidigt har EU under de senaste åren riktat stort fokus på hållbar utveckling och EU argumenterar ofta för att den skogsbaserade sektorn har en avgörande roll för att uppnå EU:s och FN:s hållbara utvecklingsmål. Därför argumenterar skogsintressenterna för att den nästkommande skogsstrategin behöver vara starkare för att kunna uppfylla EU:s hållbara utvecklingsmål.

En uppdatering av strategin anses, av de undertecknade organisationerna, som avgörande för att säkerställa att utvecklingen av skogsrelaterad EU-politik i framtiden är bättre koordinerad, sammanhängande och effektiv. Exempelvis benämns EU:s strategi om ett klimatneutralt EU 2050, den uppdaterade bioekonomistrategin och direktivet om förnybar energi som strategier och lagförslag där skogsstrategin inkluderas och refereras till, vilket innebär att en framtida skogsstrategi bör utformas på ett horisontell och mångfacetterat sätt, så att synergier mellan samtliga strategier skapas.

Läs skogsorganisationernas yttrande här.

Läs EU-kommissionens utvärdering här.

 

Regionkommittén: Regionala forsknings- och innovationsekosystem är vitala för ett innovativt Europa

I ett yttrande från Regionkommittén understryks behovet av att bättre koordinera EU:s sammanhållningspolitik med forskning- och innovationspolitiken.

Den 6:e februari antog Regionkommittén ett yttrande som argumenterar för att EU måste erkänna den viktiga roll som regionala ekosystem och innovationspunkter (eng. ”innovation hubs”) spelar för att stärka forskning och innovation i Europa. Yttrandet är framtaget av Birgitta Sacrédeus (KD) som är regionråd från Region Dalarna och ledamot i Regionkommittén.

Yttrandet argumenterar för att det behövs bättre koordinering mellan sammanhållningspolitiken och EU:s forsknings- och innovationspolicy, samt att det behövs en exakt definition av ”regionala forsknings- och innovationsekosystem” för att öka samstämmigheten mellan Horisont Europa, EU:s nästkommande sektorsprogram för forskning och innovation, och de regionala smarta specialiseringsstrategierna.

Sacrédeus menar även att EU måste bli bättre på att ta hänsyn till regionala skillnader, gällande investeringar i forskning och innovation, eftersom risken för dessa skillnader ökar då prognosen för den kommande budgeten tyder på att sammanhållningspolitiken kommer att få en minskad budget.

Yttrandet diskuterar också andra utmaningar kopplat till forskning- och innovation. Bland annat vikten av att strategiskt utnyttja lokala och regionala resurser såsom universitet, industri och samhälle för både implementering av forskningsresultat och av kunskap i samhället. Behovet av regelförenklingar för att underlätta för synergier mellan program som Regionalfonden, Horisont Europa, InvestEU och Erasmus+ är en annan diskussionspunkt i yttrandet.

Läs Regionkommitténs yttrande här.

Läs Regionkommitténs pressmeddelande här.