EU-kommissionens fem nya missioner för ett bättre Europa

Inom sektorsprogrammet Horisont Europa har EU-kommissionen föreslagit fem så kallade EU-missioner som ska lösa särskilda samhällsutmaningar som Europa står inför. De nya missionerna är ett nytt arbetssätt inom EU:s sektorsprogram och ska ta itu med stora samhällsutmaningar för att uppnå mål inom hälsa, miljö och klimat och på lång sikt bidra till ökad livskvalitén för EU:s invånare.

Missionerna är en nyhet för den här programperioden 2021–2022 och är utformade med en samarbetsstruktur med syfte att uppnå specifika mål inom en fast tidsram. Målet med missionerna är att hitta nya lösningar på globala och europeiska samhällsutmaningar. EU-missionen omfattar flera olika instrument, affärsmodeller samt offentliga och privata investeringar med samarbete på EU-, nationell, regional och lokal nivå. Missionerna kommer att föra samman flera av kommissionens avdelningar och ledas av fem utvalda generaldirektörer för respektive mission. Arbetet med missionerna får även stöd av nio kommissionärer. Genom missionerna kommer även EU-kommissionen samarbeta med regioner, städer och andra organisationer. EU-missionerna presenterades den 22 september.

De förslagna EU-missionerna kommer att fokusera på:

  1. Klimatanpassning som ska bidra till att minst 150 europeiska regioner blir klimattåliga senast 2030
  2. Cancer som ska bidra till att förbättra livet för över tre miljoner människor genom att förebygga cancer och ta fram botemedel som ska hjälpa människor att leva längre
  3. Hav och vatten som ska bidra till att återställa hav och vatten senast 2030
  4. Klimatneutrala och smarta städer som ska bidra till att 100 städer blir klimatneutrala och smarta senast 2030
  5. Den europeiska marken som ska skapa 100 levande laboratorier och fyrtornsprojekt som ska leda till en enklare övergång till friska europeiska marker senast 2030

EU-missionerna kan komma att bidra till regional utveckling. En av de mer intressanta missionerna för Region Värmland är den som handlar om klimatanpassning som bara regioner och städer kan bli del av. Målsättningen för missionen för klimatanpassning är att bygga motståndskraft, snabba på övergången till en motståndskraftig framtid och förbereda Europa på klimatstörningar.

Vad händer nu?

Arbetsprogrammen publiceras i slutet av december. De första utlysningarna beräknas öppna i januari och stänga i april 2022. Kontraktsskrivning och projektstart för missionerna beräknas ske under fjärde kvartalet 2022.  

Läs mer om EU-missionerna här.

Frågor och svar hittar ni här.

Faktablad om EU-missionerna hittar ni här.

Läs mer om Klimatanpassningsmissionen här.

EU-kommissionen lanserar ett nytt initiativ för en hälsosammare Europa

EU-kommissionen har nu lanserat en kampanj för att främja ett hälsosammare livsstil för EU-invånarna. Kampanjen, HealthyLifeStyle4All, är ett initiativ med syfte att främja en hälsosammare kost och involvera fler idrottsaktiviteter på nationell, europeisk och internationell nivå.

Den två-åriga kampanjen HealthyLifeStyle4All (HL4A) är ett nytt initiativ från kommissionen som ska koppla en aktiv livsstil till hälso- och livsmedelspolitiken. EU-kommissionen menar att det finns ett stort behov av en hälsosammare livsstil bland EU:s medborgare. Den senaste Eurobarometerundersökningen från 2018 visar att nästan hälften av alla invånare i EU aldrig ägnar sig åt idrottsaktiviteter, en siffra som gradvis har ökat under de senaste åren. Undersökningen visar även att endast en av sju européer äldre än 15 år äter minst fem portioner frukt och grönsaker dagligen.

Kampanjen har tre mål:

  • Öka medvetenheten kring en hälsosam livsstil över generationsgränserna
  • Göra det lättare för underrepresenterade grupper i samhället att ta del av idrottsaktiviteter och en hälsosam kost som ett sätt att öka inkludering och minska diskriminering
  • Främja en övergripande strategi för alla politikområden som kopplar samman livsmedel, hälsa, välbefinnande och idrott.

Kommissionen ska ta fram flera åtgärder som ska stödja kampanjen. EU-kommissionen ska bland annat öka finansiering som går till projekt som stödjer en hälsosammare livsstil, exempelvis inom Erasmus+. Horisont Europa och EU4Health. Kommissionen vill även lansera en ny app för cancerprevention med syfte att öka medvetenheten och för att förebygga cancer genom en hälsosammare livsstil.

Initiativet HealthyLifeStyle4All (HL4A) riktar sig till både offentliga och privata aktörer, bland annat kommuner, regioner och myndigheter.

Läs mer om EU-kommissionens kampanj HealthyLifeStyle4All här.

EU-kommissionens färdväg för det digitala decenniet

I samband med State of the European Union (SOTEU) presenterade EU-kommissionen nya mål och ambitioner för att digitalisera samhället fram till 2030. Färdvägen för digitaliseringen bygger vidare på EU:s digitala ambitioner för 2030 som presenterades i våras. Färdvägen innehåller bland annat ett ramverk för styrning som bygger på samarbete med EU-länderna, digital infrastruktur samt digitalisering av företag och offentliga tjänster.

Den nya färdvägen för det digitala decenniet bidrar med ett mer strukturerat samarbete för gemensamma insatser och EU-kommissionen tar hänsyn till att EU-länderna har olika förutsättningar. Färdvägen baseras på en digital kompass med fyra huvudområden: kompetens, digital omställning av näringslivet, säker och hållbar digital infrastruktur samt digitalisering av offentlig service. Syftet med den strategiska digitaliseringsplanen är att fler ska kunna dra nytta av digitala möjligheter, exempelvis allmän tillgång till internet, goda algoritmer samt en säker och tillförlitlig onlinemiljö. Dessutom ska programmet se till att europeiska värden och rättigheter även återspeglas i det digitala rummet.

EU-kommissionen föreslår en mekanism för årligt samarbete med medlemsländerna som består av:

  • En strukturerat, transparant och gemensamt uppföljningssystem med meningen att mäta framsteg för varje mål inför år 2030.
  • En årlig rapport där syftet är att utvärdera framstegen samt ge rekommendationer till åtgärder.
  • Fleråriga strategiska färdplaner med avseende för det digitala decenniet till varje medlemsland.
  • En årlig ram för att diskutera och undersöka områden där utvecklingen inte är tillräcklig med hjälp av rekommendationer och åtaganden mellan EU-kommissionen och medlemsländerna.
  • Ett funktionssätt för att bidra med stöd till genomförandet av flerlandsprojekt.

EU-kommissionen menar att det finns ett stort behov för digitalisering i EU då den digitala utvecklingen i EU har varit förhållandevis ojämn. Länder som har haft en trög start med sin digitala utveckling tenderar att stå fast på samma ruta idag. Dessutom konstaterar kommissionen att de finns en stor klyfta mellan städer och landsbygd. EU-kommissionen menar att en ökad digitalisering i EU erbjuder många fördelar för regionerna och medlemsländerna, bland annat nya jobb och högre konkurrenskraft. En ökade digitalisering skulle även bidra till ett starkare digitalt ledarskap för EU samt en mer människocentrerad och hållbar digital politik.

EU-kommissionen menar även att företag vinner på att öka sin digitalisering. Även bland företag finns stora skillnader i digitaliseringsnivå. Pandemin har synliggjort skillnaden mellan företagens digitalisering. Under pandemin kunde företag med en hög digitaliseringsnivå fortfarande vara operativa medan de som inte hade påbörjat sin digitalisering hade svårare och drabbades hårdare av pandemin.

Ett nytt initiativ i den digitala handlingsplanen är så kallade flerlandsprojekt. De är storskaliga projekt som EU-kommissionen tror kan bidra till Europas digitala omställning. I flerlandsprojekten är det tänkt att medlemsländerna ska arbeta tillsammans och dela på varandras resurser för att få större effekt på omställningen. Syftet med sådana projekt kan exempelvis vara att bygga upp digital kapacitet inom områden som är grundläggande för EU:s digitala omställning. EU-kommissionen kommer hjälpa medlemsländerna att kartlägga sina intressen i flerlandsprojekt och ge vägledning. EU-kommissionen har även fastställt ett flertal områden för flerlandsprojekt bland annat datainfrastruktur, 5G-kommunikation och investeringar inom människors digitala färdigheter.

Vad händer nu?
EU-kommissionen ska tillsammans med medlemsländerna ta fram en nationell strategisk plan som beskriver hur medlemsländerna ska uppnå de mål för digitalisering som är uppsatta för 2030.

Läs mer om EU:s nya färdväg för det digitala decenniet här.

Läs mer om EU:s digitalisering i faktabladet här.

Länken till ”Frågor & Svar” hittar ni här.

Tidigare rapporterade Region Värmlands European Office om EU:s digitala ambitioner, läs mer om ambitionerna här.

EU-kommissionen presenterar en ny hälsomyndighet

I samband med EU-kommissionens State of the European Union-tal (SOTEU) inrättades en ny europeisk myndighet – Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA).  Den nya myndigheten har till uppgift att förutse hot och förbereda EU på kriser inom hälsoområdet. EU-kommissionen menar att HERA kommer att vara en viktig pelare för den europeiska hälsounionen och kommer att fylla en lucka i EU:s beredskap vid hälsokriser.

De senaste årtiondena har ett flertal olika virus brutit ut i världen. EU-kommissionen beräknar att befolkningstillväxten och klimatförändringar kommer att leda till fler och mer frekventa virusutbrott med sociala och ekonomiska konsekvenser. Covid-19 pandemin har visat på att EU behöver en bättre koordinering vid hälsokriser. Pandemin har avslöjat flera brister i EU:s arbete, medlemsländernas koordinering och den övergripande krisplaneringen. Syftet med HERA är att fylla de luckor som identifierats under pandemin och komplettera EU:s befintliga hälsomyndigheter. HERA ska förbättra EU:s insatser före, under och efter en eventuell gränsöverskridande hälsokris.

Under beredskapsfasen kommer HERA samarbeta med andra hälsomyndigheter på EU-nivå, nationell nivå samt internationell nivå för att stärka arbetet inom virusförebyggande och genomföra hotbedömningar. Informationen ska sedan användas för att utveckla modeller för att förutse ett framtida virusutbrott. EU-kommissionen menar att det bästa sättet att bekämpa hälsokriser i framtiden är genom att förbereda sig innan de förverkligas.

När en gränsöverskridande hälsokris uppstår kan HERA snabbt övergå till nödläge där myndigheten har möjlighet att vidta krisåtgärder som till exempel en snabbare beslutsprocess och krisfinansiering till länder genom krisnödsinstrumentet (ESI). I samband med detta kommer HERA även bidra med processer som riktar sig inom utveckling samt öka produktionen av medicinska motåtgärder som till exempel vaccin, skyddsutrustning och antibiotika. EU-kommissionen menar även att en inventering av medicinska motåtgärder bidrar till en bättre överblick över EU:s förmåga att hantera hälsokriser.

HERA inrättas som en egen avdelning inom kommissionen som en gemensam resurs för både medlemsstaterna och EU. HERA kommer vara fullt operativ i början av 2022. Myndigheten finansieras av EU:s pågående långtidsbudget för perioden 2022–2027 och beräknas ha en budget på 6 miljarder euro.

Läs mer om Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA) här.

Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

SveReg webbinarium om den gröna given 25 januari 2021

De svenska stads- och regionkontoren (SveReg), och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel bjuder in till ett webbinarium om den europeiska gröna given den 25 januari kl. 13.30.  Webbinariet har titeln ”Den europeiska gröna given – EU:s nya ledstjärna?”

I seminariets första del deltar Daniel Mes, från kommissionär Frans Timmermans kabinett, Europaparlamentariker Jytte Guteland (S) samt Arvid Palmkvist, klimatråd vid Sveriges ständiga representation vid EU. I seminariets andra del diskuterar SKR och representanter för de svenska stad-. och regionkontoren i Bryssel vilka delar av den gröna given som är mest relevanta för kommuner och regioner.

Syftet med seminariet är att belysa: 

  • Hur påverkar EU:s ambitiösare klimatpolitik Sveriges kommuner och regioner? 
  • Hur samverkar den gröna given med Parisavtalet samt Agenda 2030 och de globala utvecklingsmålen? 
  • Hur fungerar den gröna given som en hållbar tillväxtstrategi och vilka områden omfattas? 

För mer information och registrering, se här. 

”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.

Ny handlingsplan ska främja motståndskraftiga demokratier

För att stärka EU:s demokratier och skapa större egenmakt hos medborgarna har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för demokrati. Handlingsplanen har också till syfte att motverka ökande extremism och det upplevda avståndet mellan väljare och folkvalda.  

För att möta utmaningar med ökande extremism och minskat förtroende gentemot folkvalda innehåller den nya handlingsplanen åtgärder och nya regelverk inriktade på fria och rättvisa val, bevarandet av medias oberoende ställning men också insatser för att motverka desinformation. Kommissionen vill även skydda journalisters säkerhet genom ett nytt initiativ som motverka rättegångsmissbruk. Handlingsplanen är indelad i tre delar, dessa är:

  • Främja fria och rättvisa val
  • Stärkande av mediernas frihet och mångfald
  • Motverka desinformation

Inom ramen för fria och rättvisa val vill EU-kommissionen se lagstiftning som säkerställer öppenhet kring betald politisk reklam. Dessutom ska de regler som reglerar finansieringen av europeiska partier ses över, kombinerat med en ny mekanism som ska möjliggöra snabba informationsutbyten inom och mellan medlemsstaterna som berör valintegritet. För att främja EU-medborgarnas demokratiska engagemang vill kommissionen se att medel via programmet Kreativa Europa ska kunna användas till åtgärder inriktade på ökat demokratisk deltagande.

För att stärka mediernas frihet föreslår handlingsplanen en ny rekommendation om journalisters säkerhet, med betoning på kvinnliga journalisters säkerhet, som ska motverka attacker, våld samt fysiska hot och näthot. I ett ytterligare initiativ vill kommissionen utveckla samarbetet med medlemsländerna när det gäller att samordna och rikta stöd och insatser till journalister både i och utanför EU.

Den tredje och sista punkten, om motverkandet av desinformation, innefattar nya initiativ som ska minimera risken för utländsk inblandning av desinformation i sociala medier och andra demokratiska plattformar. I en kommande EU-lag om digitala tjänster hoppas kommissionen även att det ska kunna komma en ny samreglering på plats, vars syfte är att kunna kräva ansvarsutkrävande från sociala medieplattformar i samband med spridningen av desinformation.  

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan för demokrati här.  

Förslag till nationell strategi för Horisont Europa 2021-2027

Vinnova har i samarbete med Energimyndigheten, Formas, Rymdstyrelsen, Forte och Vetenskapsrådet släppt en ny rapport där de presenterar ett förslag till ny nationell strategi för Horisont Europa under kommande budgetperiod 2021-2027.

Horisont Europa, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, har moderniserats inför EU:s kommande budgetperiod 2021-2027. Det övergripande syftet är att stärka insatser för innovation och forskning, vilket i sin tur kan bana väg för samverkan mellan länder och olika aktörers möjligheter att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Programmets totala budget föreslås uppgå till 81 miljarder euro och programmet bygger vidare på det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020.

Det är med anledning av lanseringen av det nya Horisont Europa som Vinnova tillsammans med ovan nämnda myndigheter har, på uppdrag av regeringen, sammanfattat ett förslag till nationell strategi för programmet. Rapporten presenterar ett strategiförslag som tar avstamp i fem ambitioner: världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft, kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling, effektiv delning av resurser och data, internationellt attraktiva aktörer och miljöer samt ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. 

De fem ambitionerna kompletteras med elva förslag till strategiska mål och åtgärder som beskriver hur ambitionerna kan förverkligas och upprätthållas. Inför en kommande nationell strategi utrycks exempelvis behovet av ett ökat svenskt deltagande i programmet, vilket föreslås kunna underlättas om aktörer tar fram handlingsplaner för sitt eget deltagande i Horisont Europa. Detta bör dessutom kompletteras med insatser som tillgängliggör bättre information om programmet och dess möjligheter. Överlag bör även det nationella arbetet med Horisont Europa präglas av bättre uppföljning och utvärdering enligt rapporten.

Ett annat område som betonas är behovet av bättre samordning mellan nationella satsningar och program. Här föreslår rapporten att nationella program inom ramen för forskning, innovation och samverkan i högre utsträckning bör skapa synergier med Horisont Europa, men också stärka påverkansarbetet samt de insatser som kan kopplas till ramprogrammet. Bland förslagen nämns även möjligheten att ta till vara på de svenska nätverk som finns på plats i Bryssel, vilka kan fungera som brygga mellan svenska aktiviteter och Horisont Europa.

Den 10 februari organiserar Vinnova även ett webinarium för att lansera Horisont Europa där diskussionerna kommer att fokusera på Horisont Europa som ett politiskt instrument samt på förslaget till Sveriges strategi för deltagande i programmet.

Läs mer om rapportens förslag till nationell strategi för Horisont Europa här. Läs mer och anmäl dig till Vinnovas lanseringskonferens om Horisont Europa här.