Sveriges återhämtningsplan – satsningar gällande utbildning och omställning, demografiska utmaningar samt tillväxt och bostadsbyggande

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Detta är den sista artikeln i Brysselkontorets artikelserie som tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområden. I denna artikel fokuserar vi på områdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande” för att ge en bild av vilka typer av satsningar som Sveriges regering har valt att prioritera inom dessa områden.  

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdena grön återhämtning och om digitalisering. De sista fokusområdena för den här artikelserien är utbildning och omställning, bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen samt investeringar för tillväxt och bostadsbyggande. Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare som adresserar konsekvenser av Covid-19 men även andra samhällsutmaningar. Utifrån pelarna har regeringen föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning. Satsningarna som täcks i denna artikel är starkt kopplade till tre pelarna.  Dessa är:

  • smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt (pelare tre),
  • social och regional sammanhållning (pelare fyra) samt
  • hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft (pelare fem).

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen både år 2019 och 2020 gällande de tre områdena. I korthet handlar rekommendationerna om kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens; att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar; samt stimulera bostadsinvesteringar och hantera risker kopplade till hushållens höga skuldsättning. Mer om dessa nedan i sammandragen av varje investering.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna för de tre områdena i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 12,7 miljarder. Störst andel får Äldreomsorgslyftet följt av investeringar för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Nedan följer ett sammandrag av alla investeringar nämnda ovan.  

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”.
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021) 

Sveriges investeringar för inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”

Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande – Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande 

Dessa investeringar är införda för att adressera den bostadsbrist som finns i Sverige, särskilt på hyres- och studentbostäder, i storstadsområdena och i områden med hög befolkningstillväxt. Stödet är också till för att stimulera byggbranschen i lågkonjunkturen som orsakats av pandemin. Bostäderna som finansieras genom stödet kommer att ha en generellt lägre hyra jämfört med liknande nyproduktion. Regeringen bedömer att investeringar i bostäder gynnar tillväxten i stort genom att främja rörligheten på arbetsmarknaden och för studerande. I hus som byggs med stödet och som har mer än 10 bostäder ska var åttonde bostad hyras ut till målgrupper som har svårt att träda in på bostadsmarknaden. Det är Länsstyrelserna och Boverket som ansvarar för implementeringen av stödet.

Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen – Äldreomsorgslyftet

Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Både äldreomsorgspersonal samt första linjens chefer ska kunna studera under betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder genom RRF.

Det svenska pensionssystemet skapades utifrån den medellivslängd som gällde i mitten av 1990-talet och en antagen pensionsålder om 65 år. Sedan dess har medellivslängden ökat med närmare tre år. Den demografiska utvecklingen med fler pensionärer är en utmaning för välfärden och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Målet med satsningen är höjda pensioner, god kompetensförsörjning och fler karriärvägar inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har fått uppdraget att betala ut statsbidrag till kommuner och regioner för den tid som personalen studerar och även informera om vilka utbildningar som ger rätt till stöd.

Utbildning och omställning – Resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor

Hösten 2020 sökte sig rekordmånga personer till utbildningar på högskolor och universitet. Regeringen menar att det delvis beror det på den konjunkturnedgång som orsakats av Covid-19 pandemin. När arbetslösheten bland personer med gymnasieutbildning som högsta utbildning ökade valde flera att öka sin kompetens genom att vidareutbilda sig. Dessutom finns arbetskraftsbrist i flera yrken till exempel inom vården och IT-sektorn som kräver högskoleexamen. På grund av detta finns ett ökat behov av utbildningsplatser på Sveriges universitet, yrkeshögskolor och vuxenutbildningar. Därför har regeringen valt att använda medlen från Faciliteten för återhämtning och resiliens för att möjliggöra för fler att utbilda sig både inom högskola och universitet samt yrkesvux och yrkeshögskola. Med de nya medlen beräknar regeringen att ca 1,5 miljoner fler kan studera på universitetsnivå mellan 2021–2025, ca 150 000 fler på regionalt yrkesvux mellan 2020–2023 och 190 000 fler på yrkeshögskola mellan 2020–2023. Det kommer även vara fokus på de personer med störst utbildningsbehov, till exempel de som saknar en fullgjord utbildning på gymnasial nivå.

Universiteten får extra medel genom de ordinarie statliga finansieringskanalerna. Myndigheten för Yrkeshögskolor tillsammans med enskilda utbildningssamordnare ansvarar för att koordinera fler platser i regional yrkeshögskolan. Skolverket ansvarar för att betala ut statsbidrag till kommuner för fler yrkesvuxplatser. För regionalt yrkesvux måste tre kommuner lämna in en gemensam bidragsansökan som visar på ett regionalt arbetsmarknadsbehov för utbildningar.

Nästa steg 

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft. 

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.  

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Läs vår artikel om fokusområdet grön återhämtning här.

Läs vår artikel om fokusområdet digitalisering här.


Publicerat av

Simon Fredholm

Handläggare på Region Värmland European Office

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s