Nya publikationer från Sieps – folkhälsa och ekonomi i centrum

I två nya publikationer från Svenska institutet för europastudier (Sieps) uppmärksammas coronavirusets effekter på EU:s ekonomi och hur EU-samarbetets åtgärder inom ramen för folkhälsa kan komma att förändras framöver.

I publikationen om coronavirusets effekter på ekonomin, skriven av Harry Flam, uppmärksammas vilka åtgärder EU-länderna nu kan ta till för att motverka den påtagliga nedgången i ekonomin. De åtgärder som hittills vidtagits för att dämpa effekterna på ländernas ekonomi framhävs också delvis som problematiska, då de innebär att avsteg måste göras från EU:s finanspolitiska ramverk samtidigt som ländernas statsskulder ökar.

Harry Flam belyser också hur specifikt Sverige valt att tackla krisen. Han menar att åtgärder som införts för att rädda löntagare är relativt oproblematiska, medan åtgärder såsom billiga och statsgaranterade lån till företag innebär svåra avvägningar för företagen som är i behov av medel. Detta beror på att företagen har svårt att veta hur mycket pengar de behöver låna och hur länge krisen kommer fortgå, i kombination med att staten riskerar stora kreditförluster.

I den andra publikationen, författad av Anna Södersten, diskuteras hur folkhälsa kan komma att bli ett politiskt område som EU får utökade befogenheter över i och med coronakrisen. Enligt Södersten har EU successivt fått större befogenheter över folkhälsan i samband med tidigare hälsokriser, där galna kosjukan och epidemier som SARS och svininfluensan utgör några exempel som utökat EU:s möjligheter att agera gemensamt beträffande folkhälsan.

Att coronakrisen ställer EU-samarbetet på sin spets förklaras med att EU har skiftande befogenheter att agera beroende på vilket politikområde som omfattas av krisen. På folkhälsoområdet kan EU endast stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas insatser. Även om det främst är på nationell nivå som coronakrisen utspelas så uppstår ett tryck på europeiska lösningar eftersom covid-19 är ett gränsöverskridande hot.

De instrument som EU i nuläget besitter för att hantera pågående kris kommer sannolikt att utvärderas för att synliggöra dess effekter enligt Södersten, samtidigt som det kan komma en diskussion om huruvida EU bör få större inflytande och möjligheter att agera inför eventuellt andra kriser i framtiden. Södersten diskuterar också fördelar och nackdelar med större EU-samordning på folkhälsoområdet. En fördel skulle kunna vara att medlemsstaterna inte behöver stänga gränserna på samma sett som nu har skett. Södersten menar dock att folkhälsoskyddet är nära knutet till demokratin, som har sin grund i medlemsstaterna, vilket är ett argument som talar emot att EU:s befogenheter kommer att öka på området.

Ta del av Harry Flams publikation om ekonomiska åtgärder inom EU under krisen här.

För att läsa mer om Anna Söderstens publikation om EU:s framtida roll kopplat till folkhälsa, läs mer här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s